Landskapsförordning (2023:68) om investeringsstöd och startstöd till jordbruket

Denna landskapsförordning innehåller bestämmelser om förutsättningarna för beviljande och betalning av sådant investeringsstöd för gårdsbruk, nedan investeringsstöd, och startstöd till unga jordbrukare, nedan startstöd, och som avses i 3 kap. 21 och 25 §§ i landskapslagen (2023:17) om finansiering av landsbygdsnäringar, samt om förfaranden i anknytning till dem.

Gällande godtagbara enhetskostnader för investeringar för gårdsbruk tillämpas landskapsförordningen (2023:69) om tillämpning av jord- och skogsbrukets förordning om godtagbara enhetskostnader för investeringar i jordbruket.

En förutsättning för att stöd ska kunna beviljas är att den åtgärd som stöds uppfyller villkoren i Ålands interventioner i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, nedan strategiska planen, och i kommissionens beslut om godkännande eller ändring av planen.

Med bygginvestering avses i denna landskapsförordning uppförande, utbyggnad och grundlig renovering av byggnader, anläggningar eller konstruktioner som används inom produktionsverksamhet inom jordbruket samt anskaffning av maskiner och anordningar som är nödvändiga med hänsyn till byggobjektets användningsområde och funktion.

Åtgärder som stöds med investeringsstöd för gårdsbruk är

1) investeringar för utveckling av gårdsbruksenhetens konkurrenskraft och modernisering av produktionen,

2) investeringar som främjar miljön, djurens välbefinnande eller arbetsmiljön,

3) energiinvesteringar för gårdsbruksenheten, och

4) investeringar i bevattning och markavvattning för gårdsbruksenheten.

Investeringsstöd kan beviljas för de bygginvesteringar som behövs för att utveckla gårdsbruksenhetens konkurrenskraft och modernisering inom produktionsinriktningarna mjölkboskaps- och nötkreatursskötsel, svinhushållning, fjäderfähushållning, får- och getskötsel, hästhushållning, biodling, växtodling samt växthusproduktion. Stöd kan även beviljas för anskaffning av maskiner eller anordningar inom ovanstående produktionsinriktningar.

Investeringsstöd kan beviljas för bygginvesteringar och för anskaffning av maskiner och anordningar som inte ökar gårdsbrukets konkurrenskraft och produktionskapacitet i enlighet med 5 §, förutsatt att investeringen

1) främjar miljöns tillstånd och hållbara produktionssätt genom införandet av miljövänligare produktionssätt och teknik,

2) främjar djurens välbefinnande i en redan existerande produktionsbyggnad, eller

3) förbättrar arbetsförhållandena för personer som arbetar i en produktionsbyggnad inom jordbruket eller produktionshygienen i en gårdsbruksenhet.

Stöd för energiinvesteringar kan beviljas för investeringar som hänför sig till energiproduktion, energilagring, energibesparing eller förbättrad energieffektivitet. Beviljandet av stödet förutsätter att förnybara energikällor eller biomassa används i energianläggningen, att energin används i jordbrukets produktionsverksamhet i relation till gårdsbruksenhetens energibehov samt att det planerade projektet uppfyller EU:s hållbarhetskriterier för förnybar energi.

Investeringsstöd för bevattning och markavvattning kan beviljas för investering som hänför sig till vattenbesparande bevattningsteknik, bevattningsdamm eller konstruktion som distribuerar vatten. Bestämmelser om stöd för gemensamma dikningsinvesteringar finns i 30 §.

Beviljandet av stöd förutsätter att den sökande iakttar vad som i vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland och i landskapslagen (2008:124) om miljöskydd stadgas om tillstånd, miljögranskning och försiktighetsmått samt iakttar av med stöd av vattenlagen utfärdade kvalitetsnormer.

I enlighet med artikel 74.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, förutsätter beviljandet av stöd för investeringar i bevattning att vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen installeras som en del av investeringen.

Beviljandet av stöd för investeringar i vattenbesparande bevattningsteknik förutsätter att vattenanvändningen minskar med minst 10 procent i jämförelse med konventionell teknik.

Förutom gällande investeringar i bevattningsdamm och investeringar som avser användning av återvunnet vatten, får stöd för förbättring av en befintlig bevattningsanläggning endast beviljas om projektet bedöms ge en vattenbesparing om minst 10 procent. Om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som enligt förvaltningsplanen för de åländska vattnen 2022–2027 bedömts ha lägre än god status, är en förutsättning för beviljande av stöd att investeringen medför en minskning av vattenanvändningen om minst 50 procent.

Om investeringen medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen och påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst, är en förutsättning för beviljande att en miljökonsekvensanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon betydande negativ miljöpåverkan.

Gällande investeringar i 5 och 6 mom. är en förutsättning för beviljande av stöd att investeringen inte påverkar grund- eller ytvattenförekomster på ett sådant sätt att det försvårar uppnåendet av god status enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet). Uttagsmängder för yt- och grundvatten får inte överskrida de uttagsmängder som regleras punkterna 15.5–15.7 (ytvatten) och 15.8 (grundvatten) i bilaga 1 i landskapsförordningen (2008:130) om miljöskydd.

En förutsättning för beviljande av stöd som avser användning av återvunnet vatten som alternativ vattenkälla är att tillhandahållandet och användningen av sådant vatten är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten.

Landskapsregeringen fastställer närmare villkor för investeringsstöden i 5–8 §§ samt minimi- och maximibeloppen för stödet. När en ansökan blir anhängig och sökanden är en jordbrukare som är högst 40 år gammal, kan maximibeloppet för det stöd som beviljas höjas med högst 10 procentenheter, förutsatt att det när ansökan blir anhängig har förflutit högst sju år sedan etableringen av jordbrukarens jordbruk.

En person anses ha bestämmanderätt i ett aktiebolag som avses i 21 § i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar, om han eller hon innehar mer än hälften av aktierna i bolaget, och aktierna som han eller hon äger ger mer än hälften av det röstetal som bolagets aktier medför. Bestämmanderätten kan också basera sig på aktier som fler än en person äger och på det röstetal som aktierna medför. Om en person har bestämmanderätt i ett annat bolag som är delägare i det bolag som ansökt om stöd, kan personens bestämmanderätt också basera sig på det röstetal som det förstnämnda bolagets aktier eller andelar medför. I ett öppet bolag anses bestämmanderätten utövas gemensamt av bolagsmännen. I ett kommanditbolag anses bestämmanderätten utövas av en majoritet bland de ansvariga bolagsmännen. I ett andelslag anses bestämmanderätten utövas av en majoritet bland medlemmarna.

Som sådan tillräcklig yrkesskicklighet som enligt 21 § 2 mom. i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar som är en förutsättning för beviljande av stöd betraktas examen på minst andra stadiet i naturbruk, om examen är ändamålsenlig med tanke på den företagsverksamhet som stödet gäller. Vid beviljande av investeringsstöd betraktas som tillräcklig yrkesskicklighet även minst tre års praktisk erfarenhet av jordbruk samt utöver den sådan utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den företagsverksamhet som stödet gäller och vars omfattning motsvarar minst 10 studieveckor eller 15 studiepoäng. Om produktionsinriktningen inte förändras till följd av den investering som ska stödjas, betraktas minst tre års arbetserfarenhet av jordbruk som tillräcklig yrkesskicklighet.

Vid beviljande av startstöd betraktas som tillräcklig yrkesskicklighet sådan utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den företagsverksamhet som stödet gäller och vars omfattning motsvarar minst 40 studieveckor eller 60 studiepoäng eller en utbildning vars omfattning motsvarar ett motsvarande antal kompetenspoäng, och av vilka minst 10 studieveckor eller 15 studiepoäng eller en motsvarande andel kompetenspoäng är studier i ekonomi.

Om två eller flera fysiska personer tillsammans söker startstöd, anses det att kravet på yrkesskicklighet uppfylls om var och en av de sökande har sådan praktisk erfarenhet som avses ovan och minst en av de sökande har den utbildning som avses i 2 mom.

En förutsättning för beviljande av stöd är att man på den gårdsbruksenhet som stöds iakttar sådana för produktionsgrenen gällande obligatoriska krav som följer av Europeiska unionens och landskapslagstiftning om miljö, hygien och djurs välbefinnande. Sökanden kan åläggas att redogöra för hur kraven iakttagits.

Att de krav som avses i 1 mom. iakttas kan konstateras utifrån inspektioner eller tillsyn som utförs av tillsynsmyndigheterna, myndigheternas beslut, en utredning som sökanden lämnar eller genom besök på gårdsbruksenheten.

Vid bedömningen av förutsättningarna för företagsverksamheten beaktas lönsamheten och soliditeten i den företagsverksamhet som stödet gäller och sökandens likviditet.

Vid beviljande av stöd i enlighet med 22 § för en investering som kräver en affärsplan är det en förutsättning att sökanden utifrån affärsplanen senast under det tredje kalenderåret efter att stödet beviljades kan uppnå en årlig företagarinkomst från jordbruket på minst 12 000 euro.

Vid beviljande av sådant startstöd som avses i 19 § är det en förutsättning att sökanden utifrån affärsplanen senast under det tredje kalenderåret efter att stödet beviljades kan uppnå en årlig företagarinkomst från jordbruket på minst 12 000 euro.

Företagarinkomstens minimibelopp ska uppnås utan det startstöd som beviljas som stöd.

Landskapsregeringen fastställer närmare hur beräkningen av företagarinkomsten ska göras.

Vid valet av åtgärder som ska stödjas iakttas av landskapsregeringen fastställda urvalskriterier för strukturstödsåtgärder.

Startstöd och investeringsstöd får sökas fortgående om inte landskapsregeringen med stöd av 6 kap. 36 § 4 mom. i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar beslutar om specifika ansökningstider.

När fler än en fysisk person beviljas startstöd ska den del av gårdsbruksenheten som motsvarar varje sökandes andel ensam för sig uppfylla det krav på företagarinkomst som avses i 14 § 2 mom. Om stöd beviljas sådana makar gemensamt som avses i 3 § 20 punkten i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar räcker det med att makarnas företagarinkomst sammanräknat uppfyller kravet på företagarinkomst.

Om sökandena är sådana i 1 mom. avsedda makar som tillsammans äger gårdsbruksenheten i fråga, kan endast ett startstöd beviljas per gårdsbruksenhet. Om den som ansöker om startstöd är en fysisk person, beviljas inte stöd om han eller hon i egenskap av näringsidkare eller på basis av delägarskap eller medlemskap i en sammanslutning redan tidigare har beviljats startstöd. Om den som ansöker om startstöd är en sammanslutning, beviljas inte stöd om en delägare eller en medlem som utövar bestämmande inflytande i sammanslutningen redan tidigare har beviljats startstöd.

Den rätt till startstöd som följer av ett stödbeslut får överföras till en sammanslutning som bildats för att fortsätta bedriva den verksamhet som stöds och där den fysiska person som beviljats startstödet utövar bestämmande inflytande.

Startstöd kan sökas högst ett år innan etableringen av ett jordbruk.

Vid tillämpningen av denna förordning anses ett jordbruk etablerat den dagen den första lantbruksdeklarationen inlämnades till Skatteförvaltningen.

Beloppet av det startstöd som beviljas en lantbruksföretagare som uppfyller det krav på företagarinkomst som avses i 14 § 2 mom. är sammanlagt maximalt 80 000 euro, av vilket stödet utgör 40 000 euro samt räntestödet och det skattefria belopp som avses i 14 § 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt (FFS 931/1996) sammanlagt utgör högst 40 000 euro, av vilket räntestödsbeloppet utgör högst 35 000 euro.

I startstödets maximibelopp beaktas den skattefrihet enligt 1 mom. som hänför sig till förvärv av en hel fastighet i enlighet med vad som föreskrivs i 32 § 2 mom.

Beloppet av ett lån som stöds med ett räntestöd som ingår i startstödet får vara högst 80 procent av de godtagbara kostnaderna enligt 21 §. Räntestödslån för förvärv av en gårdsbruksenhet eller jordbrukslösöre får beviljas till ett belopp av sammanlagt högst 200 000 euro vid beviljande av stöd enligt 21 §.

Räntestöd kan beviljas för lån som används för följande behövliga kostnader vid etablering av jordbruk:

1) anskaffningspriset för en eller flera gårdsbruksenheter eller en del av en gårdsbruksenhet,

2) det inlösningspris för en gårdsbruksenhet eller en del av den som är en följd av avvittring och arvskifte och gäller en gårdsbruksenhet som förblir i sökandens ägo,

3) den utjämning som orsakas av en gårdsbruksenhet som vid avvittring förblir i sökandens ägo,

4) den utfyllnad av laglotten som orsakas av en gårdsbruksenhet eller en del av den som testamenterats till sökanden,

5) anskaffningspriset för jordbruksmaskiner eller jordbruksanordningar som skaffats i samband med förvärvet av gårdsbruksenheten eller som skaffas inom ett år från stödbeslutet inom den produktion vid gårdsbruksenheten som den unga jordbrukaren börjar bedriva,

6) anskaffningspriset för produktionsdjur som skaffats i samband med förvärvet av gårdsbruksenheten eller som skaffas inom ett år från stödbeslutet.

Till godtagbara kostnader räknas vederlag för värdet av den anskaffade egendom som använts för jord- eller skogsbruk samt gårdens bostadshus. Räntestöd beviljas endast, om vederlaget senast när den sista låneposten lyfts betalas i pengar till säljaren eller den som säljaren angivit, eller det lån som ska betalas enligt överlåtelseavtalet eller som köparen åtagit sig att svara för betalas i sin helhet när räntestödslån lyfts.

Ett krav för att investeringsstöd ska beviljas i fråga om investeringar enligt 4 § 1 punkten är att en affärsplan läggs fram. Affärsplan ska även läggas fram gällande investeringar i bevattning enligt 4 § 4 punkten.

Affärsplanen ska innefatta uppgifter om stödtagarens ålder, yrkesskicklighet och om den åtgärd som stöds. Dessutom ska i affärsplanen, i en omfattning som är ändamålsenlig med beaktande av åtgärden, nämnas målsättningarna för företagsverksamheten och hur målen ska nås samt tas in en bedömning av verksamhetens utveckling. Om investeringen överstiger 100 000 euro ska ekonomiska kalkyler ingå i affärsplanen. Om landskapsregeringen begär det ska även ekonomiska kalkyler för investeringar som understiger 100 000 euro läggas fram.

Landskapsregeringen utfärdar närmare anvisningar om innehållet i affärsplanen och om det sätt på vilket planen ska presenteras samt om de blanketter som ska användas vid utarbetandet av planen.

När stöd beviljas för en investering som gäller byggande ska de godtagbara maximikostnaderna basera sig på kostnadsnivån vid tidpunkten för stödansökan.

En och samma investering anses omfatta de åtgärder som tillsammans bildar en inom produktionsverksamheten behövlig funktionell helhet. Om det i samma investering ingår mindre delar med olika användningssyften, bestäms stödnivån utifrån investeringens huvudsakliga användningsändamål.

Utöver vad som i Europeiska unionens lagstiftning föreskrivs om kostnader som inte berättigar till investeringsstöd, betalas investeringsstöd inte för kostnader som orsakas av

1) anskaffning av begagnade maskiner och anordningar, förutom begagnade vindkraftverk,

2) anskaffning av traktorer och kompaktlastare,

3) anskaffningar som gjorts hos sökanden, hos någon av sökandens familjemedlemmar enligt 11 kap. 67 § 1 mom. i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar, hos ett företag där sökanden eller någon av sökandens familjemedlemmar utövar bestämmande inflytande eller hos en person som innehar en ledande ställning i ett företag som är sökande, om inte tillräckligt med offerter som gäller inköpet har begärts hos andra relevanta leverantörer,

4) transport som sökanden själv utfört,

5) köp av fastighet,

6) nybyggnad av anläggning som huvudsakligen använder fossila bränslen,

7) ersättningsinvesteringar och underhåll,

8) anskaffning av solpaneler för privat bostad inom gårdsbruksenheten.

Investeringsstöd kan beviljas för kostnader som orsakas av anskaffning av maskiner eller anordningar med avbetalningsfinansiering högst till egendomens marknadsvärde. Anskaffningsutgiften för egendom som har förvärvats genom ett sådant avbetalningsköp som avses i 1 § i lagen om avbetalningsköp (FFS 91/1966) anses vara stödberättigande även vad gäller en finansiell skuld, om

1) stödmottagaren har en sådan rättsligt bindande skyldighet att betala en återstående finansiell skuld till finansieringsbolaget som baserar sig på lagen om avbetalningsköp och det finansieringsavtal som har ingåtts,

2) finansieringsbolaget för stödmottagarens räkning har betalat den finansiella skulden till säljaren,

3) egendomen har överlämnats till stödmottagaren,

4) rättigheter motsvarande äganderätten till egendomen övergår till stödmottagaren, så att stödmottagaren har rätt att göra avskrivningar på egendomen och, om stödmottagaren är mervärdesskatteskyldig, dra av mervärdesskatten.

Kostnader för förvaltning, försäkring, reparation, underhåll och andra motsvarande kostnader i anknytning till avbetalningsavtal är inte stödberättigande.

Som privat finansiering godkänns användning av eget virke eller jordmaterial, stödmottagarens eget arbete och räntestödslånets kapital. Värdet på eget arbete fastställs av landskapsregeringen. Det ska föras bok över antalet arbetstimmar.

En åtgärd som ger upphov till kostnader för vilka investeringsstöd söks anses ha inletts när

1) grundläggningsarbetet har inletts genom gjutning eller på något annat motsvarande beständigt sätt vid uppförande eller utvidgning av en byggnad, anläggning eller konstruktion eller, om grundläggningsarbetet utförs av en entreprenör, när det slutliga entreprenadavtalet har undertecknats,

2) arbetet har inletts vid totalrenovering av en byggnad, anläggning eller konstruktion eller, om arbetet utförs av andra, när det slutliga avtalet har undertecknats,

3) beställningen har gjorts eller ett anskaffningsavtal har undertecknats vid anskaffning av maskiner eller anordningar eller vid förvärv av andra föremål eller rättigheter som utgör anläggningstillgångar eller, om ingen beställning eller inget anskaffningsavtal förutsätts, när anskaffningspriset för föremålet eller rättigheten eller, om priset betalas i poster, den första posten har betalats, eller

4) arbetet har inletts vid genomförande av andra åtgärder än de som avses i 1–3 punkten eller, om arbetet utförs av andra, när det slutliga avtalet har undertecknats.

Till en plan som gäller uppförande av en byggnad, anläggning eller konstruktion ska fogas följande tillräckligt detaljerade handlingar:

1) huvudritningar,

2) särskilda planer, om dessa har betydelse vid bedömning av byggnadens funktionalitet och de godtagbara kostnaderna,

3) en byggnadsbeskrivning,

4) ett kostnadsförslag eller en kostnadskalkyl som grundar sig på byggnadsbeskrivningen, specificerad för varje byggnadsdel.

Förhållandet mellan detaljrikedomen i och omfattningen av en plan som gäller byggande och projektets omfattning och totalkostnader ska vara ändamålsenligt. I planen ska det dessutom finnas en utredning om möjligheterna att utvidga verksamheten och, när det gäller nybygge, en utredning om den fortsatta användningen av den byggnad som ersätts.

En plan som gäller täckdikning ska innehålla åtminstone

1) en plankarta,

2) en planbeskrivning,

3) en arbetsbeskrivning,

4) ett kostnadsförslag.

Stöd för gemensam dikningsinvestering kan beviljas för grundtorrläggningsverksamhet. Med grundtorrläggning avses rensning, grävning och dämning av bäckar och avloppsdiken, byggande av rördiken samt invallning av åkerområden och inrättande av pumpstationer i syfte att skapa tillräckliga förutsättningar för lokal torrläggning, i synnerhet för täckdikning. Grundtorrläggning kan också genomföras genom att man utnyttjar naturenliga planeringslösningar, såsom vattenfåror i två nivåer, krökar i vattenfårorna, skyddszoner och översvämningsplatåer eller andra motsvarande lösningar eller konstruktioner.

En plan för gemensam dikningsinvestering ska utöver vad som föreskrivs i 10 kap. 13 § i vattenlagen för landskapet Åland innehålla åtgärder som hänför sig till för projektet ändamålsenliga vattenvårdskonstruktioner eller naturenliga planeringslösningar för

1) förhindrande eller minskande av skador och olägenheter på grund av dikning,

2) kvarhållande av näringsämnen och fasta partiklar,

3) en ökning av vattnets genomströmning,

4) en anpassning till förändrade väder- och vattenförhållanden.

Om den som ansöker om stöd inte är en sådan i vattenlagen avsedd dikningssammanslutning förutsätts det att det har ingåtts ett avtal om det projekt som ska stödas mellan dem som deltar i en gemensam dikningsinvestering där det har överenskommits om genomförandet av det projekt som hänför sig till investeringen.

Investeringsstöd beviljas inte, om stöd redan har beviljats för samma stödberättigande kostnader med nationella eller Europeiska unionens medel.

Vid beviljande av investeringsstöd för ett objekt som har förstörts i ett skadefall, ska den försäkringsersättning som gäller samma objekt dras av från det godkända kostnadsförslaget för den investering som ska stödjas.

I stödets maximibelopp beaktas stöd och förmåner som i enlighet med någon annan lag än landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar har beviljats eller tillkommer sökanden samt stöd och förmåner som har beviljats av någon annan myndighet eller ett offentligt samfund och som avser samma åtgärd och ges i form av avdrag för kostnaderna, nyttjanderätt, skattebefrielse eller på något annat motsvarande sätt.

Stödet eller förmånen dras i första hand av från räntestödet, dock så att 2 000 euro av räntestödet inte dras av. Efter detta avdras stödet eller förmånen från understödet. Om de övriga stöden och förmånerna tillsammans överskrider maximibeloppet av det startstöd som sökts som understöd eller räntestöd, beviljas inte stöd.

Räntestöd kan beviljas inom ramen för den fullmakt för räntestödslån som årligen fastställs i Ålands budget, då

1) lånetiden är högst 25 år

2) totalräntan högst motsvarar räntan på sådana lån med normala villkor som kreditgivaren beviljat för liknande ändamål, inklusive extra kostnader för beviljande och skötsel av räntestödslån, och då

3) lånebeloppet inte helt täcker de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds (räntestödslån).

Räntestödet är tre procentenheter, dock så att låntagaren alltid betalar minst en procents årlig ränta på lånet. Räntestöd beviljas inte för sådana kostnader för kredit i utländsk valuta som beror på förändringar i valutakurserna.

Räntestöd beviljas inte för lånebelopp som överstiger 1 800 000 euro eller understiger 4 000 euro.

En förutsättning för beviljande av räntestöd är att kreditgivaren har godkänt det lånebelopp och de lånevillkor som stödansökan avser. Kreditlöftet ska bifogas stödansökan. Av skuldebrevet ska framgå villkor om att de lånevillkor som framgår av stödbeslutet har företräde framför skuldebrevsvillkoren.

Beloppet av det stöd som kan beviljas som räntestöd är summan av de poster till nominellt belopp vilka på basis av räntestödet beräknats för ränteperioder på ett halvt år.

Om ett räntestödslån återbetalas i sin helhet upphör betalningen av räntestöd räknat från återbetalningsdagen. Räntestöd betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning, om det inte är fråga om ett förfarande som har samband med företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner. Om totalräntan på ett räntestödslån sänks till följd av ett ovan avsett eller jämförbart förfarande, betalas i räntestöd en andel som motsvarar tre procentenheter av totalräntan, likväl högst det belopp som totalräntan belöper sig till.

När stöd beviljas i form av stöd i anslutning till lån är stödnivån den andel som summan av räntestödet för ett räntestödslån utgör av de godtagbara investeringskostnaderna.

När stödnivån beräknas diskonteras det räntestöd som betalas halvårsvis för räntestödslån till stödets värde det år det beviljas.

Som diskonteringsränta används referensräntan enligt kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (2008/C 14/02).

Landskapsregeringen fattar i enlighet med 7 kap. 43 § i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar beslut om beviljande av projektstöd. Genom ett beslut som gäller projektstöd i anslutning till lån med räntestöd eller landskapsgaranti godkänns beloppet av och villkoren för det lån som räntestödet eller landskapsborgen enligt 40 § gäller.

Räntestödslån får lyftas innan stödbeslutet har vunnit laga kraft. Lånet får lyftas i högst två poster. Om räntestöd har beviljats för en bygginvestering får räntestödslånet dock lyftas i högst fem poster.

Landskapsregeringen kan bevilja tillstånd för att lyfta ett förskott om maximalt 30 procent av lånebeloppet.

Räntestödslånet måste lyftas inom den genomförandefrist som bestäms i stödbeslutet. Om räntestöd har beviljats för en bygginvestering får räntestödets sista post inte lyftas förrän hela bygginvesteringen har genomförts i enlighet med stödbeslutet. Räntestödslånets sista post måste lyftas inom fem månader efter att den i ovannämnda paragraf avsedda genomförandefristen har löpt ut.

För att lyfta räntestödslånet eller en lånepost måste stödtagaren utverka tillstånd enligt 49 §. Tillståndet ska uppvisas för kreditgivaren innan lånet lyfts.

Räntestödslån ska amorteras halvårsvis eller kvartalsvis i lika stora poster.

Den första amorteringen förfaller till betalning senast den förfallodag som efter ett år först infaller sedan lånet eller den första låneposten lyfts. Om räntestödslånet har beviljats för en bygginvestering förfaller den första amorteringen emellertid senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter att lånet eller den första låneposten lyfts. Ränta ska betalas halvårsvis eller kvartalsvis från och med den dag då lånet eller varje lånepost lyfts.

Kreditgivaren och stödtagaren kan avtala om extra amorteringar, hur dessa påverkar återstående amorteringar samt om förtida återbetalning av hela lånet.

Kreditgivaren kan bevilja uppskov med amorteringar om det behövs på grund av stödmottagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. Uppskov kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst åtta år. Till följd av uppskov kan lånetiden förlängas inom den i 33§ 1 mom. nämnda maximitiden eller de återstående amorteringarna höjas.

Lån som stöds får överföras på någon annan kreditgivare som är godkänd i enlighet med 55 §. Lånet får överföras på en annan stödtagare om landskapsregeringen godkänner överföringen i samband med ett beslut som avses i 36 §. Om landskapsborgen inte har beviljats för ett räntestödslån får lånet överföras och lånevillkoren ändras utan begränsningar efter att räntestöd inte längre betalas ut.

Villkoren för lån som stöds får ändras under förutsättning att detta inte inverkar på uppfyllandet av förutsättningarna eller villkoren för stödet eller på landskapsregeringens ställning som borgensman. Kreditinstitutet och låntagaren får inte avtala om ändring av villkoren för räntestödslån utan landskapsregeringens tillstånd, om det är sannolikt att ändringen leder till att landskapets räntestödsutgifter ökar under den återstående lånetiden. Villkoren för räntestödslån får ändras efter att hela räntestödet för lånet har betalats, om inte landskapsgaranti utgör säkerhet för lånet.

Tillstånd för ändring av lånevillkor ska inhämtas hos landskapsregeringen innan betalningsskyldigheten enligt stödvillkoren har uppstått för den amorteringspost eller ränta som ansökan om ändring gäller och, om det är fråga om ett lån mot borgen, innan amortering för vilken uppskov beviljats har förfallit till betalning.

Landskapsborgen kan beviljas som säkerhet för räntestödslån och andra lån med normala villkor, för räntan på sådana lån samt för andra betalningar i enlighet med lånevillkoren. Landskapsborgens belopp får inte överstiga totalkostnaderna för den åtgärd som stöds, och det stöd som ingår i landskapsborgen får inte vara större än maximibeloppet av det totala stödet för stödobjektet.

Landskapsborgen kan beviljas en sökande som av skäl som sammanhänger med besittningen av en gårdsbruksenhet eller med dess läge eller av andra motsvarande orsaker inte har tillräckliga säkerheter för att få lån. Landskapsborgen beviljas inte om sökanden förfogar över annan egendom som kan användas som säkerhet.

En förutsättning för beviljande av landskapsborgen är att den inte är förenad med betydande risker och att motsäkerhet ställs för borgen. Motsäkerheten behöver inte vara betryggande. Ytterligare en förutsättning är att kreditgivaren ger ett positivt utlåtande om de uppgifter som i stödansökan framförs om lånet.

Landskapsborgen beviljas som fyllnadsborgen. Stödtagaren ska utverka tillstånd enligt 49 § för att lyfta lån eller låneposter med borgen. Tillståndet ska uppvisas för kreditgivaren innan lånet lyfts.

Landskapsborgen träder i kraft efter att lånet eller dess första post har lyfts, den engångsavgift som avses i 54 § 1 mom. har betalats och motsäkerhet ställts. Borgensförbindelsen är inte bindande för landskapsregeringen om de åtgärder som nämns ovan inte har genomförts inom två år efter att landskapsborgen beviljats eller om de villkor som nämns i 39 § inte iakttas.

Utöver vad som i denna förordning föreskrivs om landskapsborgen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (FFS 361/1999). På preskription av statsborgen tillämpas dock inte 19 § 3 mom. i den nämnda lagen.

Landskapsborgen kan beviljas för lån som startstöd samt för investeringar som avses i 2 kap. 5 och 7 §§, dock inte för investeringar i biodling, torkanläggningar, lager eller investeringar för iordningsställande av produkter för försäljning.

Landskapsborgen för lån som startstöd får uppgå till högst 1 500 000 euro per gårdsbruksenhet. Om något annat företag är verksamt på gårdsbruksenheten utöver det företag som ansöker om landskapsborgen, får företagens sammanlagda belopp av borgen inte överstiga det belopp som nämns ovan. Om samma företag har flera gårdsbruksenheter eller delar av en gårdsbruksenhet, får företagets landskapsborgen sammanlagt utgöra högst det ovannämnda beloppet.

Maximibeloppet för landskapsborgen för lån för investeringar är 800 000 euro per investering. Landkapsborgen kan gälla högst 80 procent av det lånebelopp som borgen beviljas för under hela lånetiden.

En förutsättning för beviljande av landskapsborgen är att samtliga årliga amorteringar enligt låneprogrammet är lika stora.

Om ansökan om såväl landskapsborgen som räntestödslån och investeringsstöd görs för samma ändamål, och det stöd som ska beviljas skulle vara större än maximibeloppet av det totala stödet för stödobjektet, ska beloppet av det stöd som ingår i landskapsborgen först dras av från räntestödet så att det stöd som ingår i borgen kan minska räntestödets belopp till högst hälften av det belopp som annars skulle kunna beviljas som räntestöd för ändamålet, och det återstående stödbelopp som ingår i borgen dras av från understödet. Om ansökan om landskapsborgen och investeringsstöd görs för samma ändamål, ska ett motsvarande belopp dras av från stödbeloppet.

Landskapsborgen kan högst vara större än 30 procent av den totala finansieringen av en åtgärd. Om det för samma investering har beviljats eller kommer att beviljas investeringsstöd, får stödet och landskapsborgen sammanlagt inte överstiga 70 procent av den totala finansieringen av den investering som är föremål för stöd.

Om det godkända kostnadsförslaget eller offerten för den investering som ska stödjas överstiger maximibeloppet av de stödberättigande kostnaderna, kan landskapsborgen beviljas för den del av lånet som överstiger de stödberättigande kostnaderna endast om det stöd som ingår i borgen tillsammans med investeringsstödet och det stöd som hör samman med det lån som beviljats för samma ändamål inte överstiger det maximala stödbelopp som baserar sig på de godkända stödberättigande maximikostnaderna.

Det stöd som ingår i landskapsborgen är minst 0,15 procent men högst 5,0 procent av hela borgensbeloppet. Vid beräkningen av det stöd som ingår i landskapsborgen ska kommissionens beslut K (2011) 1321 slutlig iakttas.

Den motsäkerhet som ska ställas för landskapsborgen kan vara en fastighets- eller företagsinteckning. Av företag i sammanslutningsform kan landskapsregeringen också kräva personborgen av sammanslutningens aktieägare och medlemmar.

En förutsättning för betalning av stöd och lyftande av räntestödslån är att den åtgärd som ansökan om utbetalning gäller har genomförts och att den utgift som den orsakat är slutlig, samt att stödtagaren har iakttagit stödvillkoren. En utgift är slutlig, om stödmottagaren inte har fått och inte kan få rabatt, gottgörelse eller återbäring för eller på grundval av den.

Om räntestödslån har beviljats för förvärv av fast egendom, får lån i anslutning till startstöd dock lyftas, om det vederlag som grundar sig på överlåtelseavtalet och som är föremål för stöd betalas senast när den sista posten av lånet lyfts.

En förutsättning för betalning av stöd och lyftande av räntestödslån är att stödmottagaren till ansökan om utbetalning fogar en specifikation av de verifierade utgifterna för åtgärden och om hur åtgärden framskrider. Stöd betalas inte förrän utgiften har registrerats i stödmottagarens bokföring eller i anteckningarna hos en skattskyldig som är anteckningsskyldig.

Om det är fråga om stöd som betalas på basis av standardiserade enhetskostnader, är en förutsättning för betalning av stöd och lyftande av lån att projektet har genomförts i enlighet med projektplanen.

Vid ansökan om betalning av sådant stöd som gäller egendom som har förvärvats genom avbetalningsköp ska stödmottagaren till landskapsregeringen ge in en skriftlig anmälan från finansieringsbolaget om betalningarna till leverantören för den egendom som har förvärvats genom avbetalningsavtal. Av intyget ska beloppet och betalningsdagen för varje betalning framgå.

Ansökan om utbetalning av startstöd görs elektroniskt via en i 6 kap. 36 § i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar avsedd nättjänst.

Stöddelen av startstödet betalas i tre lika stora poster.

En förutsättning för betalning av den första posten är att stödtagaren uppvisar en utredning om etablering i samband med utbetalningsansökan, om startstödet har beviljats före etableringen av jordbruket.

En förutsättning för utbetalning av den tredje posten av stödet är att affärsplanen genomförts. Det ska dock ansökas om den tredje posten senast tre år efter att beslutet om stöd fattades.

Ansökan om utbetalning av investeringsstöd görs elektroniskt via en i 6 kap. 36 § i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar avsedd nättjänst.

Investeringsstödet betalas ut i tre poster. På stödmottagarens ansökan kan investeringsstödet betalas ut i högst fem poster. Som stöd betalas högst en sådan andel av de godtagbara kostnaderna enligt utbetalningsansökan som motsvarar stödnivån och det beviljade stödets belopp.

Ansökan om utbetalning av investeringsstödets första post och tillstånd att lyfta räntestödslånets första post ska göras inom två år från det att stödet beviljades. Om giltighetstiden för stödbeslutet har förlängts ska ansökan om utbetalning av den första posten och tillstånd att lyfta den första posten göras inom den tid som anges i beslutet.

Ansökan om utbetalning av investeringsstödets sista post och tillstånd att lyfta räntestödslånets sista post ska göras inom två månader från det att tiden för genomförande av åtgärden har löpt ut.

Stödets sista post för vilka en ansökan om utbetalning gjorts ska uppgå till minst 10 procent av det stödbelopp som beviljats i form av stöd och den sista posten av det räntestödslån som beviljats i form av investeringsstöd ska vara minst 10 procent av det totala beloppet av det lån som stöds med räntestöd.

Landskapsregeringen kan besluta att stöd betalas eller lån får lyftas trots att ansökan gjorts efter utsatt tid, om sökanden anger vägande skäl till att ansökan försenats, om ansökan inte har försenats väsentligt, om den omständigheten att utbetalning söks efter utsatt tid inte har inverkat på genomförandet av åtgärden och om utbetalningen inte inverkar på likabehandlingen av sökande.

Landskapsregeringen beviljar på ansökan tillstånd att lyfta lån eller låneposter som stöds. Ansökan om att lyfta lån görs elektroniskt via en i 6 kap. 36 § i landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar avsedd nättjänst. Till ansökan ska fogas de bokföringshandlingar och utredningar som behövs för beviljande av tillstånd.

Av ett lån som stöds kan på en gång lyftas högst en andel som motsvarar räntestödslånets belopp av de godtagbara kostnader som ingår i ansökan om tillstånd att lyfta lån.

I räntestöd betalas en andel motsvarande det belopp som avses i 33 § 2 mom. av den under respektive ränteperiod gällande totalräntan på räntestödslån. I räntestöd betalas emellertid sammanlagt högst en andel som motsvarar det beviljade stödets nominella belopp.

Om ett räntestödslån återbetalas i sin helhet upphör betalningen av räntestöd räknat från återbetalningsdagen. Räntestöd betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning, om det inte är fråga om ett förfarande som har samband med företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner. Om totalräntan på ett räntestödslån sänks till följd av ett ovan avsett eller jämförbart förfarande, betalas i räntestöd en andel som motsvarar tre procentenheter av totalräntan, likväl högst det belopp som totalräntan belöper sig till.

Kreditgivaren ska separat ansöka om betalning av räntestöd för varje ränteperiod, likväl högst en gång i kvartalet.

Landskapsregeringen ska försäkra sig om att kostnaderna för investeringen är skäliga. Stöd för en investering kan beviljas utifrån enhetskostnaderna, om det har utfärdats bestämmelser om enhetskostnaderna för objektet i fråga.

Vid investeringskostnader som överstiger 10 000 euro ska stödsökanden lämna in minst två jämförbara prisuppgifter från olika leverantörer. Prisuppgifterna ska utgöras av offerter om landskapsregeringen begär det.

Stödsökanden kan få undantag från kraven i 2 mom. om landskapsregeringen anser det motiverat och det är möjligt att bedöma kostnadernas skälighet på annat sätt.

Stödmottagare av EU-delfinansierat investeringsstöd ska informera om investeringen och att den är delfinansierad av EU.

I de fall stödmottagaren har en webbplats ska information om investeringsstödet framkomma av webbplatsen. I anslutning till informationen ska finnas en EU-logotyp bestående av EU-flaggan tillsammans med en text om vilken EU-fond som delfinansierar stödet. EU-logotypen ska även framkomma av annat informationsmaterial om investeringen. EU-logotypen ska vara väl synlig och ha en framträdande plats.

I de fall information om EU-delfinansiering ska göras via skyltning förser landskapsregeringen stödmottagaren med en skylt som stödmottagaren ska sätta upp i anslutning till investeringen.

I 53 § finns bestämmelser om avdrag på stödet på grund av brister i iakttagandet av informationsskyldigheten.

Om stödmottagaren har underlåtit att iaktta informationsskyldigheten i 52 § kan stödet minskas procentuellt. Minskningen ska stå i proportion till hur allvarliga brister det är fråga om och uppgå till högst tre procent av det stöd som beviljats.

När landskapsborgen beviljas tas det genom kreditinstitutets förmedling hos låntagaren ut en engångsavgift till landskapet på 0,75 procent av borgensbeloppet, dock högst 200 euro. För borgen tas det dessutom hos låntagaren halvårsvis i efterskott ut en avgift som är 0,75 procent av det belopp som vid respektive tidpunkt återstår av borgen. De avgifter som tas ut för borgen ska betalas i två poster varje år den sista april och sista oktober.

En kreditgivare kan för skötseln av borgenskrediten halvårsvis ansöka om en ersättning på 0,2 procent av det belopp som vid tidpunkten i fråga återstår av borgen hos landskapsregeringen.

Som kreditgivare eller centralt finansiellt institut kan bara sådana sammanslutningar godkännas som avses i 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen (FFS 610/2014) och som övervakas av Finansinspektionen.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2023.

Denna förordning tillämpas på ansökningar om beviljande av stöd som har blivit anhängiga den 2023 eller därefter. De bestämmelser som gällde vid denna förordnings ikraftträdande ska tillämpas på stöd som har beviljats innan denna förordning trädde i kraft.