Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Innehållsförteckning

Landskapsförordning (2008:130) om miljöskydd

1 kap. (2015/15) Allmänna bestämmelser

1 §.  Tillståndsplikt och miljögranskningsplikt

I bilaga 1 till denna förordning anges verksamheter för vilka tillstånd eller miljögranskning krävs.

Undantagsvis år 2018 krävs inte miljögranskning för uttag av bevattningsvatten från en sjö om det sammanlagda årliga vattenuttaget från sjön sänker vattenytan med högst 25 % mer än det som anges i punkten 15.5 i bilaga 1 till denna förordning. Kravet är att den som gör vattenuttaget bedömer att sjön inte tar skada för framtiden av uttaget och att den som gör det utökade vattenuttaget på förhand informerar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet om det utökade uttaget. (2018/35)

2 §.  Beslut om miljögranskningsplikt

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan i enskilda fall besluta att annan verksamhet än den som anges i bilaga 1 är miljögranskningspliktig, om det är frågan om en liknande verksamhet vilken medför en sådan risk för negativ miljöpåverkan som inte anses vara ringa.

3 §.  EG-rättsakter som ska beaktas vid prövning och tillsyn

Bestämmelser om tillsyn i landskapslagen (2008:124) om miljöskydd, nedan miljöskyddslagen, ska tillämpas vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets tillsyn över efterlevnaden i enskilda fall av följande EG-bestämmelser. Följande EG-bestämmelser ska även utgöra grund för beslut med anledning av ansökan om miljögranskning eller tillstånd: (2015/15)

1) (2012/81) Krav på verksamhetsutövare i kapitlen II, III och V i EG-förordningen (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

2) Artiklarna 3.1, 3.2, 4.1, 5, 7.1 – 7.3 och 7.4a i EG-förordningen (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG.

3) Artiklarna 3, 4, 5.3, 6 – 8 i EG-förordningen (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser.

3a §.  (2015/15)  Förorenande ämnen vid fastställande av gränsvärden för utsläpp

I bilaga 1a till denna förordning anges de viktigaste förorenande ämnena vid fastställande av gränsvärden för utsläpp.

Gränsvärdena för utsläpp av förorenande ämnen gäller den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, och när värdena bestäms ska man bortse från en eventuell utspädning som gjorts före den punkten. För indirekta utsläpp av förorenande ämnen till vatten får resultatet av rening i ett reningsverk beaktas när gränsvärden för utsläpp fastställs för anläggningen i fråga, under förutsättning att en likvärdig nivå för miljöskyddet i dess helhet garanteras och att detta inte leder till en högre föroreningsbelastning på miljön.

3b §.  (2015/15)  Titandioxid

Statsrådets förordning om miljöskyddskrav för anläggningar som producerar titandioxid (FFS 712/2014) ska tillämpas i landskapet.

Ändringar i riksförordningen ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket.

4 §.  Kommunalt avloppstillstånd

Kommunalt avloppstillstånd enligt 6 kap. 20 § 2 mom. vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland krävs för avloppsanläggning för hushålls- eller motsvarande avloppsvatten med en maximal belastning motsvarande högst 25 personekvivalenter. För sådan anläggning krävs inte miljögranskning. I bilaga 2 till denna förordning anges förutsättningarna för beviljande av kommunalt avloppstillstånd.

Med en personekvivalent avses den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram per dygn under sju dygn. Med hushålls- eller motsvarande avloppsvatten avses avloppsvatten från bostadshus, fritidshus, flerfamiljshus, stugby, hotell, gästhem, skola, kontor, restaurang, café, campingplats och andra liknande anläggningar.

5 §.  (2019/96)  Eldning av avfall

Eldning av avfall utan miljötillstånd eller miljögranskning som avses i 10 § miljöskyddslagen är förbjudet med undantag för eldning

1) utomhus av torrt gräs, ris och annat hyggesavfall, obehandlat virke eller halm samt

2) i en värmepanna med en sådan mindre mängd tidningspapper, wellpapp, papp och liknande material som är ändamålsenlig för att tända elden.

Särskilda bestämmelser om aktsamhet vid eldning finns i 6 kap. räddningslagen (2006:106) för landskapet Åland, samt i med stöd av lagen gällande bestämmelser.

6 §.  Särskilda bestämmelser vid borrning i berg

I bilaga 3 till denna förordning finns närmare bestämmelser om utförande av borrning i berg.

Undantag från kravet i sista streckpunkten i bilaga 3 gäller för borrning som var planerad före förordningens ikraftträdande den 1 december 2008. För sådant fall ska ansökan om miljögranskning lämnas in senast den 31 juli 2009. (2009/26)

2 kap. (2015/15) Särskilda bestämmelser om industriutsläppsdirektivanläggningar

6a §.  (2015/15)  Innehållet i tillståndsansökan och uppgifter som ska fogas till ansökan

En tillståndsansökan för en industriutsläppsdirektivanläggning ska utöver vad som annars föreskrivs om ansökan innehålla

1) en redogörelse för åtgärder för skydd av mark och grundvatten och en bedömning, utifrån risken för förorening, av behovet av kontroll av mark och grundvatten och om tidsintervallen för eventuella periodiska kontroller,

2) uppgift om den huvudsakliga verksamheten vid anläggningen, om det vid anläggningen bedrivs flera sådana verksamheter som avses i bilaga 1,

3) en beskrivning av de tekniker som syftar till att förebygga eller minska utsläpp från anläggningen,

4) vid behov ett motiverat förslag om tillämpning av lindrigare utsläppsgränsvärden enligt 26i § i miljöskyddslagen,

5) en redogörelse för användningen och uppkomsten av relevanta farliga ämnen i verksamheten och en bedömning av behovet att utarbeta en statusrapport.

Bestämmelser om skyldighet att foga en statusrapport till en ansökan som gäller en industriutsläppsdirektivanläggning finns i 26m § i miljöskyddslagen.

6b §.  (2015/15)  Ytterligare uppgifter i fråga om grundvattenområden

Ansökningar som gäller verksamhet på grundvattenområden som är lämpliga för vattenförsörjning ska, om det behövs för tillståndsprövningen, innehålla

1) en allmän hydrogeologisk beskrivning av grundvattenområdet,

2) utredning om grundvattnets tillstånd och markens beskaffenhet,

3) uppgifter om grundvattennivån och flödesriktningarna,

4) en redogörelse för åtgärder för förhindrande av utsläpp i mark och grundvatten samt andra planerade åtgärder för att skydda grundvattnet,

5) utredning om brunnar och vattentäkter samt om vilka effekter projektet har på dem,

6) en redogörelse för skyddsområden och skyddsområdesbestämmelser som avses i 5 kap. 3 § vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland.

6c §.  (2015/15)  Ansökan om översyn av tillstånd för en industriutsläppsdirektivanläggning på grund av nya slutsatser

En ansökan om översyn av tillstånd för en industriutsläppsdirektivanläggning på grund av nya slutsatser ska innehålla de uppgifter som behövs för att utreda tillståndets aktualitet i enlighet med grunderna i 26k § 1 mom. i miljöskyddslagen. För detta ändamål ska ansökan innehålla utredning om

1) vilka slutsatser som gäller den huvudsakliga verksamheten vid anläggningen,

2) vilka andra slutsatser verksamheten omfattas av än de som gäller den huvudsakliga verksamheten,

3) på vilket sätt miljötillståndet motsvarar de nya kraven i de slutsatser som avses i 1 och 2 punkten.

Ansökan ska vid behov innehålla en redogörelse för de nya krav verksamheten omfattas av enligt miljöskyddslagen och förordningar som utfärdats med stöd av miljöskyddslagen, och för hur dessa krav iakttas.

Med nya krav avses i denna paragraf krav som inte tidigare har tillämpats vid tillståndsprövningen för verksamheten eller vid bedömningen av behovet av översyn eller översynen av det tidigare tillståndet. Om tillämpningen endast har gällt vissa delar av verksamheten, anses kraven vara nya i förhållande till de andra delarna av verksamheten.

Ansökan ska vid behov innehålla uppgifter för en bedömning enligt 26f § 2 och 3 mom. i miljöskyddslagen.

Till ansökan ska det fogas behövliga resultat av utsläppskontroller och andra uppgifter med stöd av vilka verksamheten kan jämföras med den i slutsatserna beskrivna bästa tillgängliga tekniken och de utsläppsnivåer som hänför sig till den. Till ansökan ska det vid behov även fogas utredning om vilka tekniker sökanden tar i bruk eller på vilka andra sätt sökanden ser till att verksamheten överensstämmer med slutsatserna och lagstiftningen. Dessutom ska sökanden ange huruvida ändringen påverkar den befintliga verksamheten och bedöma ändringens konsekvenser för miljön. Tillräcklig utredning om ändringarna i verksamheten ska läggas fram med iakttagande av vad som föreskrivs om innehållet i en tillståndsansökan.

Om verksamhetsutövaren ansöker om fortsatt tillämpning av lindrigare utsläppsgränsvärden enligt 26i § i miljöskyddslagen eller om att nya lindrigare värden fastställs, ska ansökan innehålla de uppgifter som avses i 6a § 1 mom. 4 punkten.

6d §.  (2015/15)  Information till allmänheten och dess deltagande

Prövningsmyndigheten ska se till att den berörda allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i följande förfaranden

1) prövningen av tillstånd för nya anläggningar,

2) prövningen av tillstånd för en väsentlig ändring,

3) prövningen eller uppdateringen av tillstånd för en anläggning för vilken tillämpning av 26i § i miljöskyddslagen föreslås,

4) uppdateringen av ett tillstånd för en anläggning eller av tillståndsvillkoren för en anläggning som förorsakar sådan betydande förorening att nya eller reviderade gränsvärden behöver införas i tillståndet. Det förfarande som anges i direktiv 2010/75/EU bilaga IV ska tillämpas för sådant deltagande.

En tillståndsansökan ska meddelas efter det att ärendet har utretts tillräckligt detaljerat. Av meddelandet ska det framgå åtminstone

1) ärendets art,

2) sökandens identifikations- och kontaktuppgifter,

3) en verksamhetsbeskrivning,

4) platsen för verksamheten,

5) uppgifter om väsentliga utsläpp och om avfall som uppkommer,

6) uppgift om vilken myndighet som avgör ärendet och vem som kan ge ytterligare uppgifter,

7) uppgift om var och hur länge ansökningshandlingarna hålls framlagda för allmänheten,

8) uppgift om framställande av anmärkningar och framförande av åsikter,

9) uppgift om ett eventuellt offentligt hörande,

10) uppgift om tillståndsansökan eventuellt gett upphov till samråd mellan Finland och en annan medlemsstat i Europeiska unionen i fråga om verksamhetens gränsöverskridande konsekvenser,

11) uppgift om huruvida förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas på projektet.

Ansökningshandlingarna ska sändas till kommunen för att hållas framlagda på den plats som nämns i meddelandet. Med kommunens samtycke kan handlingarna sändas i elektronisk form.

Efter det att ett beslut om prövning, omprövning eller uppdatering av tillstånd har fattats ska prövningsmyndigheten göra följande information tillgänglig för allmänheten, inklusive via Internet när det gäller punkterna 1, 2 och 6

1) beslutets innehåll, inbegripet en kopia av tillståndet och senare uppdateringar,

2) de skäl som beslutet grundar sig på,

3) resultaten av de samråd som hållits innan beslutet fattades och en förklaring av hur de har beaktats i beslutet,

4) titeln på de BAT-referensdokument som är relevanta för den aktuella anläggningen eller verksamheten,

5) hur tillståndsvillkor, inklusive gränsvärdena för utsläpp, har fast-ställts i förhållande till bästa tillgängliga teknik och utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik,

6) om ett undantag medges enligt 26i § i miljöskyddslagen, de särskilda skälen för undantaget baserat på de kriterier som fastställs i den paragrafen och föreskrivna villkor.

Tillsynsmyndigheten ska göra följande information tillgänglig för allmänheten, inklusive via Internet, åtminstone när det gäller punkt 1

1) relevanta uppgifter om de åtgärder som vidtagits av verksamhetsutövaren efter det att verksamheten definitivt har upphört,

2) resultaten av utsläppskontrollen som fordras enligt tillståndsvillkoren eller miljögranskningsinstruktionerna och som myndigheten förfogar över.

Bestämmelserna i 1, 4 och 5 mom. ska tillämpas med de begränsningar som fastställs i artikel 4.1 och 4.2 i direktiv 2003/4/EG.

6e §.  (2015/15)  Skyldighet att motivera hur slutsatserna har iakttagits och namnen på referensdokumenten

Utöver vad som annars föreskrivs om tillståndsbeslut, ska det i tillståndsbeslutet för en industriutsläppsdirektivanläggning anges namnen på och publiceringsåren för de referensdokument som använts i ärendet när det gäller bästa tillgängliga teknik, och dessutom vilka slutsatser som betraktats som slutsatser om den huvudsakliga verksamheten. Av tillståndsbeslutets motivering ska det dessutom framgå hur tillståndsvillkoren, i synnerhet utsläppsgränsvärdena, har fastställts i förhållande till bästa tillgängliga teknik och de utsläppsnivåer som hänför sig till den.

I tillståndsbeslutets motivering ska också de särskilda skäl anges enligt vilka de till bästa tillgängliga teknik hänförliga utsläppsnivåerna har lindrats enligt 26i § i miljöskyddslagen. Grunderna för de lindrigare utsläppsgränsvärdena ska också anges i motiveringen.

6f §.  (2015/15)  Handläggningstid för ärenden som gäller översyn av tillstånd för industriutsläppsdirektivanläggningar

Ett i 26l § i miljöskyddslagen avsett ärende som gäller översyn av tillstånd ska avgöras så snart som möjligt och senast tio månader efter det att ärendet blev anhängigt, om inte ärendets omfattning, brister i ansökan, antalet översynsärenden eller andra särskilda skäl förutsätter en längre handläggningstid. I vilket fall som helst ska ärendet avgöras så att den tidsfrist på fyra år som anges i direktiv 2010/75/EU artikel 21.3 kan följas. En eventuell begäran om komplettering av ansökan ska framföras inom en månad från det att ärendet blev anhängigt. En eventuell tilläggsbegäran om komplettering av ansökan ska också framföras skyndsamt.

6g §.  (2015/15)  Tillsynsplan

En tillsynsplan enligt 26o § i miljöskyddslagen ska innehålla

1) en allmän uppskattning av riskerna för förorening av miljön på det område som planen omfattar,

2) uppgifter om de tillståndspliktiga och miljögranskningspliktiga verksamheter som omfattas av myndighetens tillsynsansvar som en förteckning eller ett separat elektroniskt register,

3) en beskrivning av förfarandet för att utarbeta tillsynsprogrammet,

4) uppgift om hur bedömningen av miljörisker utförs, vilka grunderna för bedömningen är och hur den styr utarbetandet och övervakningen av tillsynsprogrammet,

5) uppgift om huruvida tillsynsmetoder som baserar sig på stickprov används vid periodiska inspektioner, till vilken del stickprov används och på vilka grunder stickproven utförs,

6) en beskrivning av inledande och användning av inspektioner enligt 26p § i miljöskyddslagen; om myndigheten inte har närmare anvisningar om saken räcker det med en hänvisning till förfaranden enligt 26p § i miljöskyddslagen och till förfaranden om rätt att inleda ärende,

7) uppgift om tillsynsresurserna i form av årsverken och andra nyckeltal som beskriver tillsynen,

8) en beskrivning av myndighetssamarbetet vid tillsynen.

6h §.  (2015/15)  Periodiska inspektioner och riskbedömning

Kontrollfrekvensen för periodiska inspektioner ska bestämmas utifrån en systematisk bedömning av miljöriskerna. Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning beakta åtminstone följande grunder:

1) de eventuella och faktiska konsekvenser verksamheten har på hälsan och miljön med hänsyn till utsläppsnivåerna och utsläppstyperna, olycksrisken och hur känslig den lokala miljön är,

2) hur väl miljöskyddslagen och de bestämmelser som utfärdats och de föreskrifter, förelägganden och i synnerhet tillståndsvillkor eller miljögranskningsinstruktioner som utfärdats med stöd av den följts i verksamheten,

3) verksamhetsutövarens deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen,

4) annan tillsyn över anläggningen, om den helt eller delvis motsvarar tillsyn enligt denna lag.

6i §.  (2015/15)  Tillsynsprogram

Ett tillsynsprogram enligt 26o § i miljöskyddslagen ska innehålla

1) en plan över de periodiska kontroller över olika typer av tillståndspliktiga och miljögranskningspliktiga verksamheter som ska genomföras under programperioden,

2) uppgift om andra än i 1 punkten avsedda åtgärder inom den regelbundna tillsynen,

3) en beskrivning av hur målen i tillsynsprogrammet för den föregående perioden uppnåtts.

6j §.  (2015/15)  Upprättande av inspektionsberättelser vid inspektion av industriutsläppsdirektivanläggningar

När det vid en industriutsläppsdirektivanläggning görs en inspektion som avses i 26o § eller 26p § i miljöskyddslagen, ska det av inspektionsberättelsen till väsentliga delar framgå om kraven i miljötillståndet följs i verksamheten och vid behov hurdana ytterligare åtgärder som ska utföras för uppfyllande av kraven. Inspektionsberättelsen ska delges verksamhetsutövaren senast två månader från inspektionen.

6k §.  (2015/15)  Årlig bedömning av utsläpp från industriutsläppsdirektivanläggningar

Tillsynsmyndigheten ska årligen jämföra de resultat av kontroll av utsläpp som den fått med stöd av 26h § i miljöskyddslagen med de utsläppsnivåer vars efterlevnad insamlingen av resultaten syftar till att säkerställa.

6l §.  (2015/15)  Information om ikraftträdande av slutsatser

Landskapsregeringen ska underrätta prövnings- och tillsynsmyndigheten om nya slutsatser utan dröjsmål efter att slutsatserna trätt i kraft.

Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål efter att ha blivit underrättad enligt 1 mom. informera verksamhetsutövare vid industriutsläppsdirektivanläggningar om ikraftträdandet av nya slutsatser som gäller anläggningens huvudsakliga verksamhet och om skyldigheten enligt 26k § i miljöskyddslagen att lämna in en utredning.

6m §.  (2015/15)  Tidsfrister för och information om bedömning av behovet av översyn i fråga om tillstånd för industriutsläppsdirektivanläggningar

Tillsynsmyndigheten ska granska den utredning som avses i 26k § i miljöskyddslagen och göra en bedömning i enlighet med 3 mom. i den paragrafen samt meddela ett eventuellt åläggande om översyn av tillståndet så snart som möjligt och senast tre månader från det att ärendet inleddes, om inte verksamhetens omfattning, utredningens bristfällighet eller det stora antalet anläggningar som ska bedömas förutsätter en längre handläggningstid.

I det fall att översynsärendena anhopar sig ska bedömningsförfarandet ordnas så att de verksamheter som uppenbart ska åläggas tillståndsprövning identifieras och bedöms så snart som möjligt. Även i fråga om andra verksamheter ska bedömningen göras och ett eventuellt åläggande om översyn av tillståndet meddelas senast inom ett år från det att slutsatserna för den huvudsakliga verksamheten publicerades. Bedömningen ska dateras och den ska innehålla ett motiverat slutresultat av bedömningen.

Tidsfristerna ska utsättas så att å ena sidan tillsynsmyndigheten har tillräckligt med tid att göra bedömningen och att å andra sidan prövningsmyndigheten har tid att avgöra ärendet som gäller översyn av tillståndet i god tid innan fyra år har förflutit från det att slutsatserna för anläggningens huvudsakliga verksamhet publicerades. Hänsyn ska dessutom tas till att verksamhetsutövaren ska ha tillräckligt med tid att investera i eventuella ändringar.

Information om bedömningar som gjorts samt ålägganden som meddelats ska publiceras på myndighetens webbplats.

6n §.  (2015/15)  Uppföljning och bedömning av behovet av ändring i fråga om tillstånd för industriutsläppsdirektivanläggningar

Tillsynsmyndigheten ska vid tillsynen över industriutsläppsdirektivanläggningar följa om det föreligger sådana grunder för ändring av tillstånd som avses i 22 § i miljöskyddslagen och vid behov inleda ett ärende som gäller ändring av tillståndet.

När prövningsmyndigheten bedömer behovet av ändring av tillståndet för en industriutsläppsdirektivanläggning ska myndigheten beakta de uppgifter som fåtts genom anläggningens utsläppskontroller och inspektionerna av verksamheten.

7 §.  Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2008.

Genom ikraftträdandet av denna förordning upphävs landskapsförordningen (2001:35) om miljöskydd och miljötillstånd.

Ikraftträdandebestämmelser

Här finns information om när författningen och ändringar av den har trätt i kraft. I listan anges också om EU-lagstiftningen berörs.

2008:130

2009/26

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2009.

2011/49

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

2011/93

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011.

2012/81

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

2013/105

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2013.

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG

2015/15

Denna förordning träder i kraft den 16 mars 2015.

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

2018/35

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.

Åtgärder för att följa förordningen får vidtas före ikraftträdandet.

2018/45

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2018.

2018/93

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, EUT, nr L 312, 22.11.2008, s. 3

2019/96

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2019.

Bilagor

Bilaga 1 (2018/93)

I denna bilaga avses med

I denna bilaga förtecknas i ett antal avsnitt med underpunkter sådana verksamheter som kräver tillstånd (T) eller miljögranskning (G). För att ge överskådlighet nämns i förteckningen lagrum i ML, VL, AL eller NL med stöd av vilka tillståndsplikt eller miljögranskningsplikt gäller. Dessa har i vänstermarginalen markerats med ett paragraftecken (§).

Miljögranskning krävs inte för tillståndspliktiga verksamheter.

De verksamheter som kräver tillstånd med stöd av bilaga 1 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, nedan industriutsläppsdirektivet, har markerats med en stjärna (*). Nedanstående tröskelvärden för industriutsläppsdirektivet hänför sig vanligen till produktionskapacitet eller produktionsresultat. Om flera verksamheter som bedrivs i en och samma anläggning omfattas av samma verksamhetsbeskrivning och den innehåller en tröskel, adderas produktionskapaciteten för dessa verksamheter. För avfallshanteringsverksamhet ska denna beräkning gälla vid verksamhetsnivåerna 5.5 och 5.7 a och 5.7 b.

1 Vattenpåverkande verksamhet
§ 6:16 § 1 mom. c punkten VL: Tillförsel av övergödande ämnen direkt i ytvatten från verksamhet vars teoretiska årliga belastning på vattenmiljön uppgår till 200 kilogram fosfor eller 1 500 kilogram kväve. T
§ 6:17 § 1 mom. a punkten VL: Utsläpp till ytvatten av ämnen och materia som kan medföra ytvattenfarlig förorening. (se 6,7 §§ VF) T
§ 6:17 § 1 mom. b punkten VL: Direkta utsläpp till grundvatten av ämnen som kan medföra grundvattenfarlig förorening. (se 5 § VF) T
§ 6:17 § 1 mom. c punkten VL: Återinföring till samma vattenförande lager av vatten som använts geotermiskt, vatten från gruva och dagbrott samt vatten som har pumpats ut i samband med byggnads- och anläggningsarbeten. T
§ 6:17 § 1 mom. d punkten VL: Konstgjord infiltration till grundvatten. T
2 Primärnäringar
§ 10 § 2 mom. g punkten ML: Djurhållande verksamhet med minst 150 djurenheter som avses i bestämmelser som utfärdats med stöd av VL. (se 2 § VF) T
2.1* Intensiv uppfödning av fjäderfä eller svin, a) med mer än 40 000 platser för fjäderfä b) med mer än 2 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (> 30 kg), eller c) med mer än 750 platser för suggor. T
2.2 Djurhållande verksamhet med minst 30 djurenheter som avses i bestämmelser som utfärdats med stöd av VL. (se 2 § VF) G
2.3 Pälsdjursfarm för minst 250 avelshonor av mink eller iller eller för minst 50 avelshonor av räv eller sjubb eller för minst 50 avelshonor av andra pälsdjur eller annan pälsdjursfarm som med avseende på stallgödselproduktion eller miljöpåverkan motsvarar en pälsdjursfarm för 250 avelshonor av mink. G
§ 6:16 § a punkten VL: Tillförsel av övergödande ämnen direkt i ytvatten från fiskodling med en produktion om 20 ton fisk per år. T
2.4 Fiskodling med en produktion av minst 1 ton fisk per år. G
3 Avloppsanläggning
§ 6:16 § b punkten VL: Tillförsel av övergödande ämnen direkt i ytvatten från reningsverk med en kapacitet som uppgår till 900 personekvivalenter. T
3.1 Avloppsanläggning med en kapacitet som uppgår till mer än 25 personekvivalenter. G
4 Livsmedelsindustri
4.1* Slakteri för en produktion baserad på en slaktvikt av mer än 50 ton per dygn. T
4.2 Slakteri för en produktion baserad på en slaktvikt av mer än 50 ton per år. G
4.3* Framställning av livsmedel eller foder med beredning och behandling, utom ren paketering, av följande råvaror, oavsett om de är tidigare behandlade eller obehandlade: a) Enbart animaliska råvaror (andra än enbart mjölk) för en produktionskapacitet på mer än 75 ton produkter per dygn. b) Enbart vegetabiliska råvaror för en produktionskapacitet på mer än 300 ton produkter per dygn eller 600 ton per dygn om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett år. c) Animaliska och vegetabiliska råvaror, både i kombinerade och separata produkter, där produktionskapaciteten för färdiga produkter i ton per dygn överstiger — 75 om A är minst 10, eller — [300 - (22,5 × A)] i alla andra fall, där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av produktionskapaciteten för färdiga produkter. Förpackningen ska inte inkluderas i produktens slutliga vikt. Denna underpunkt ska inte tillämpas då råvaran är endast mjölk.

T
4.4 Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror, utom mjölk, fisk och skaldjur, för en produktion av mer än 200 ton per år. G
4.5 Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av fisk- och skaldjursprodukter för en produktion av mer än 25 ton per år. G
4.6* Framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av mer än 200 ton mjölk per dygn (årsmedelvärde). T
4.7 Anläggning för framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av mer än 50 ton per år. G
4.8 Anläggning för produktion av mer än 10 ton glass per år. G
4.9 Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än 1 000 ton per år, med undantag av verksamheter som avses i punkt 4.12. G
4.10 Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter, eller produkter av sådana oljor eller fetter, för en produktion av mer än 100 ton per år. G
4.11 Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per år eller anläggning för enbart tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per år, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett tillståndspliktigt avloppsreningsverk. G
4.12 Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker. G
4.13 Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per år. G
4.14 Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 1 000 ton per år. G
4.15 Anläggning för framställning av mer än 250 kubikmeter läskedryck per år. G
§ 10 § 2 mom. h punkten ML: Bryggeri med en produktionskapacitet av minst en miljon liter per år. T
4.16 Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation motsvarande mer än 10 ton ren etanol per år. G
4.17 Anläggning för framställning av mer än 1 ton malt eller jäst. G
4.18 Anläggning för framställning av djurfoder för en produktion av mer än 500 ton spannmålsfoder eller mer än 100 ton per år annat foder, dock inte grovfoder i form av halm, hö eller ensilage. Med framställning menas malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder. Med spannmålsfoder avses foder som innehåller mer än 50 viktprocent spannmål. Foder som framställs och används inom den egna djurhållningen ska inte räknas in i ovanstående mängder. Denna punkt omfattar inte bearbetning av slaktbiprodukter och annat animaliskt avfall, tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor och fetter eller tillverkning av mjöl eller pelletar av kött eller fisk. G
4.19 Tobaksfabrik. G
4.20 Kafferosteri för en produktion av mer än 10 ton per år. G
5 Avfallshantering
§ 7 § 1 mom. AL: Verksamhet som yrkesmässigt eller i en offentlig anläggning återvinner eller bortskaffar avfall, inklusive beredning före återvinning eller bortskaffande, med undantag av vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall samt obehandlat träavfall. T
§ 6 § AL: - återvinning och bortskaffande som är undantagna från tillståndsplikten enligt 8 § 3 mom AL - yrkesmässig insamling av avfall, - yrkesmässig transport av avfall och - yrkesmässig försäljning eller förmedling av avfall för återvinning eller bortskaffande. G
5.1 Behandlingsanläggning som inte är tillståndspliktig där uttjänta produkter yrkesmässigt tas omhand för att tillvarata delar till försäljning, återanvändning eller annan materialåtervinning. G
5.2 Avslutande av deponi. G
5.3* Bortskaffande eller återvinning av djurkroppar eller animaliskt avfall där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn. T
5.4 Sådan deponi för utvinningsavfall som avses i landskapsförordningen (2008:108) om utvinningsavfall. T
5.5* Bortskaffande eller återvinning av farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter: a) Biologisk behandling. b) Fysikalisk-kemisk behandling. c) Sammansmältning eller blandning innan någon av de övriga verksamheter som förtecknas i punkterna 5.5 och 5.6 inleds. d) Omförpackning innan någon av de övriga verksamheter som förtecknas i punkterna 5.5 och 5.6 inleds. e) Återvinning/regenerering av lösningsmedel. f) Återvinning/regenerering av oorganiska material utom metaller och metallföreningar. g) Regenerering av syror eller baser. h) Återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar. i) Återvinning av komponenter från katalysatorer. j) Omraffinering av olja eller annan återanvändning av olja. k) Invallning. T
5.6* Bortskaffande eller återvinning av avfall i avfallsförbränningsanläggningar eller i samförbränningsanläggningar a) för icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 3 ton per timme, b) för farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn. T
5.7* a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse: i) Biologisk behandling. ii) Fysikalisk-kemisk behandling. iii) Förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning. iv) Behandling av slagg och aska. v) Behandling i anläggningar för fragmentering av metallavfall, inbegripet avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) samt uttjänta fordon samt därtill hörande komponenter. b) Återvinning, eller en kombination av återvinning och bortskaffande, av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 75 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter, och med undantag för verksamheter som omfattas av direktiv 91/271/EEG: i) Biologisk behandling. ii) Förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning. iii) Behandling av slagg och aska. iv) Behandling i anläggningar för fragmentering av metallavfall, inbegripet avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) samt uttjänta fordon samt därtill hörande komponenter. När den enda avfallshanteringsverksamhet som bedrivs är anaerob biologisk nedbrytning, ska tröskelvärdet för kapacitet för denna verksamhet vara 100 ton per dygn. T
5.8* Avfallsdeponier enligt definitionen i artikel 2 g i direktiv rådets 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall som tar emot mer än 10 ton avfall per dygn eller med en totalkapacitet på mer än 25 000 ton, med undantag för avfallsdeponier för inert avfall. T
5.9* Tillfällig lagring av farligt avfall som inte omfattas av punkt 5.8 i avvaktan på någon av de verksamheter som förtecknas i punkterna 5.5, 5.6, 5.8 och 5.10 med en totalkapacitet på mer än 50 ton med undantag för tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet uppkommer. T
5.10* Lagring under markytan av farligt avfall med en totalkapacitet på mer än 50 ton. T
5.11* Oberoende utförd rening av avloppsvatten utanför anläggningens område som inte omfattas av direktiv 91/271/EEG och som släpps ut av en anläggning som omfattas av industriutsläppsdirektivets bilaga 1. T
6 Energi
6.1* Förbränning av bränsle i anläggningar med en total installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt. T
§ 10 § 2 mom. a punkten ML: Energiproducerande enhet eller energiproducerande anläggning bestående av en eller flera energiproducerande enheter vilka har en bränsleeffekt om om minst 20 megawatt. T
6.2 Energiproducerande enhet eller energiproducerande anläggning bestående av en eller flera energiproducerande enheter vilka har en bränsleeffekt om minst 1 men mindre än 20 megawatt. G
§ 10 § 2 mom. b punkten ML: Vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk för produktion och distribution av 5 megawatt eller mer T
6.3 Vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk för produktion och distribution av minst 500 kilowatt. G
6.4* Olje- eller gasraffinaderi. T
6.5* Koksverk. T
6.6* a) Anläggning för överföring av kol till gas- eller vätskeformiga produkter. b) Förgasning eller förvätskning av andra bränslen än kol i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på minst 20 megawatt. T
6.7 Förgasnings- eller kondensverk för trä, torv eller kol eller annan anläggning för tillverkning av fast, flytande eller gasformigt bränsle. G
6.8* Avskiljning av koldioxidströmmar från anläggningar som omfattas av geologisk lagring enligt direktiv 2009/31/EG. T
7 Lager
§ 10 § 2 mom. f punkten ML: Lager för olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en lagringsvolym för 1 000 kubikmeter eller mer. T
7.1 Lager för olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en lagringsvolym för minst 100 kubikmeter. G
7.2 Distributionsstation för flytande bränsle där volymen hos cisternerna är minst 10 kubikmeter. G
8 Transport
§ 10 § 2 mom. c punkten ML: Flygplats med en huvudrullbana som är 1 200 meter eller längre. T
8.1 Flygplats eller helikopterplatta med minst 500 flygrörelser per år. G
§ 10 § 2 mom. d punkten ML: Hamn som i huvudsak är avsedd för handelssjöfart och som är lämplig för fartyg med en bruttodräktighet av 1 350 bruttoton eller mer. T
8.2 Depå för fler än 50 bussar eller lastbilar eller arbetsmaskindepå av motsvarande storlek. G
8.3 Kemikaliebangård eller terminal där hälso- eller miljöfarliga kemikalier förflyttas från ett transportmedel till ett annat eller från ett transportmedel till ett upplag eller från ett upplag till ett transportmedel. G
8.4 Anläggning för tvättning av mer än 5 000 personbilar per år eller mer än 1 000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer. G
9 Metallindustri
9.1* Anläggning för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm. T
9.2* Anläggning för produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, med en kapacitet som är mer än 2,5 ton per timme. T
9.3 Anläggning för produktion av mer än 1 ton järn, stål eller järnlegeringar per år. G
9.4 Valsverk eller smidesverkstad för järnmetall. G
9.5* Anläggning för behandling av järnbaserade metaller a) genom varmvalsning med en kapacitet av mer än 20 bruttoton stål per timme, b) genom hammarsmide där slagkraften per hammare överstiger 50 kilojoule och när den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt eller c) genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 2 bruttoton stål per timme. T
9.6* Järn- eller stålgjuteri med en produktionskapacitet av mer än 20 ton per dygn. T
9.7 Gjuteri eller annat smältverk med en produktionskapacitet av minst 200 ton per år. G
§ 10 § 2 mom. e punkten ML: Varv med kapacitet för fartyg med en bruttodräktighet av 1 350 bruttoton eller mer. T
9.8 Varv avsett för båtar vilka är längre än 12 meter. G
9.9* Anläggning a) för produktion av icke-järnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer, eller b) för smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av ickejärnmetaller inklusive återvinningsprodukter, (färskning, formgjutning etc.) med en smältningskapacitet av mer än 4 ton per dygn för bly och kadmium eller av mer än 20 ton per dygn för övriga metaller. T
9.10* Anläggning för ytbehandling av metaller eller plaster som använder en elektrolytisk eller kemisk process där behandlingsbaden har en volym som överstiger 30 kubikmeter. T
9.11 Varmdoppningsanläggning eller ackumulatorfabrik. G
9.12 Valsverk, smidesverkstad eller drageri för mer än 1 ton andra metaller än järnmetaller. G
9.13 Anläggning för elektrolytisk eller kemisk ytbehandling av metaller eller plaster, anläggning för tillverkning av mönsterkort, betningsanläggning, fosfateringsanläggning eller anläggning för anodisering av aluminium. G
10 Mineralindustri
10.1 Gruvdrift, provbrytning och maskinell guldgrävning. G
10.2 Anläggning för anrikning av malmer eller mineraler. G
10.3 Stenbrott eller stenbrytning som är anknuten till annat än jordbyggnadsverksamhet och där stenmaterial behandlas minst 50 dagar per år. G
10.4 Permanent stenkross, asfaltstation eller anläggning för kalkstenmalning eller flyttbara stenkrossar, asfaltstationer eller anläggningar för kalkstensmalning eller andra anläggningar som finfördelar material, som är förlagd till ett visst område och i användning minst 50 dagar om året. G
10.5* Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid: a) Tillverkning av klinker (cement) i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dygn, eller i andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn. b) Tillverkning av kalk i ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn. c) Tillverkning av magnesiumoxid i ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn T
10.6 Anläggning för framställning av cement, kalk, krita eller kalkprodukter. G
10.7 Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton betong, varor av betong eller cement per år. G
10.8* Anläggning för produktion av asbest och för tillverkning av asbestbaserade produkter. T
10.9* Anläggning för produktion av glas, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av glasfibrer, med en smältningskapacitet av mer än 20 ton per dygn. T
10.10 Anläggning för tillverkning av glas, glasfibrer eller andra glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (märg), smältning eller syrabehandling av glas, där glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar eller där mer än 5 ton andra glasråvaror per år förbrukas. G
10.11* Anläggning för smältning av mineraler, inklusive sådana för tillverkning av mineralull, med en smältningskapacitet av mer än 20 ton per dygn. T
10.12 Anläggning för smältning av mineraler, inklusive sådana för tillverkning av mineralull. G
10.13* Anläggning för tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin, med en produktionskapacitet som överstiger 75 ton per dygn, och/eller en ugnskapacitet som överstiger 4 kubikmeter och med en satsningsdensitet per ugn på mer än 300 kg per kubikmeter. T
10.14 Anläggning för tillverkning av lättgrus eller lättbetong. G
10.15 Anläggningar för tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin, med en produktionskapacitet som överstiger 1 ton per år. G
10.16 Anläggning för tillverkning av gipsskivor och fibercementskivor. G
10.17* Anläggning för framställning av kol (hårt kol) eller av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering. T
§ 31 § NL: Bedrivande av täktverksamhet om den beräknade volymen är minst 100.000 kubikmeter fast massa bergkross eller minst 50.000 kubikmeter sand eller grus.
§ 32 § NL öppnande av annan täkt än sådan som avses i 31 §. Miljögranskning enligt krävs inte för öppnande av sådan täkt som sker för husbehov eller som grundar sig på ett tillstånd av myndighet eller på plan som antagits eller fastställts av myndighet. Miljögranskning krävs dock för öppnande av husbehovstäkt som innefattar sprängningsarbete som resulterar i att för platsen betydande mängder material lösgörs.
11 Kemisk industri
Produktion enligt verksamhetskategorierna i punkterna 11.1, 11.2, 11.8, 11.10, 11.11 och 11.12 avser, vid tilllämpning av dessa punkter, tillverkning av de ämnen eller grupper av ämnen som anges i dessa punkter där tillverkningen omfattar kemiska eller biologiska reaktioner och sker i industriell skala.
11.1* Kemisk fabrik för framställning av kemiska, organiska produkter såsom a) kolväten (linjära eller cykliska, mättade eller omättade, alifatiska eller aromatiska), b) syreinnehållande organiska föreningar, särskilt alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar, acetater, etrar, peroxider, epoxihartser, c) svavelinnehållande organiska föreningar, d) kväveinnehållande organiska föreningar, särskilt aminer, amider, nitronyl- och nitroföreningar, nitratföreningar, nitriler, cyanater, isocyanater, e) fosfororganiska föreningar, f) halogenerade kolväten, g) metallorganiska föreningar, h) plaster (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa), i) syntetgummi, j) färgämnen och pigment samt såsom k) ytaktiva ämnen och tensider. T
11.2* Kemisk fabrik för framställning av oorganiska kemikalier såsom a) gaser, såsom ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte, koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, väte, svaveldioxid, karbonylklorid (fosgen), b) syror, kromtrioxid, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet, c) baser, såsom ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid, natriumhydroxid, d) salter, såsom ammoniumklorid, kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat, perborat, silvernitrat samt såsom e) icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar såsom kalciumkarbid, kisel och kiselkarbid. T
11.3 Anläggning för tillverkning av smörjolja. G
11.4 Anläggning för tillverkning av färg, lack eller tryckfärg för en produktion av mer än 1 ton per år. G
11.5 Anläggning för tillverkning av plastprodukter där processen omfattar polymerisation eller mer än 1 ton andra plastprodukter per år. G
11.6 Anläggning för tillverkning av konstfiber eller lim. G
11.7 Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandning per år. G
11.8* Kemisk anläggning för framställning av gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium (enkla eller sammansatta). T
11.9 Anläggning för tillverkning av gödselmedel baserade på andra ämnen än fosfor, kväve eller kalium. G
11.10* Kemisk anläggning för framställning av växtskyddsmedel eller biocider. T
11.11* Kemisk anläggning med kemisk eller biologisk tillverkning av läkemedel, även mellanprodukter. T
11.12* Kemisk anläggning för framställning av sprängämnen. T
11.13 Fabrik där titandioxid framställs. T
12 Textilindustri
12.1* Garveri för en produktion av mer än 12 ton produkter per dygn. T
12.2 Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn per år. G
12.3* Anläggning för förbehandling (tvättning, blekning och mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textilier där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn. T
12.4 Anläggning för förbehandling eller färgning av fibrer eller textilier av mer än 10 ton fibrer eller textilier per år. G
12.5 Tvätteri för mer än 1 ton tvättgods per dygn. G
12.6 Kemtvätt. G
13 Skogsindustri
13.1* Industriell anläggning för a) framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material, eller för b) framställning av papper, papp eller kartong där produktionskapaciteten överstiger 20 ton per dygn. c) OSB-spånskivor, spånskivor eller träfiberskivor där produktionskapaciteten överstiger 600 kubikmeter per dygn. T
13.2 Anläggning för framställning av mer än 1 ton returfibermassa per år och tillverkning av mer än 1 ton per år papper eller kartong. G
13.3 Anläggning för tillverkning av träfiberskivor, fanér eller plywood, med undantag för verksamhet som avses i punkt 13.4. G
13.4 Anläggning för tillverkning av mer än 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av spån per år. G
13.5 Sågverk vars produktionskapacitet är minst 6 000 kubikmeter sågvirke per år. G
§ 10 § 2 mom. i punkten ML: Träskyddsbehandlingsanläggning som behandlar virke genom tryck- eller vacuumimpregnering. T
13.6* Behandling av trä och träprodukter med kemikalier där produktionskapaciteten överstiger 75 kubikmeter per dygn av annat slag än behandling uteslutande mot blånadssvampar. T
13.7 Träskyddsbehandlingsanläggning eller annan anläggning som använder träskyddskemikalier. G
13.8 Upplag av obarkat virke i vatten där minst 500 kubikmeter virke kan förvaras. G
13.9 Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande samt pellets eller briketter baserat på mer än 3 000 kubikmeter råvara per år. G
14 Fritidsanläggningar
§ 10 § 2 mom. j punkten ML: Anläggning för motorsport med en sammanlagd asfalterad banyta som överstiger 30 000 kvadratmeter. T
14.1 Utomhus belägen motorsportbana. G
14.2 Utomhus belägen permanent skjutbana. G
14.3 Djurpark där djurens årliga sammanlagda utsöndring, i färskt träck eller urin, är minst 3 000 kilogram kväve eller minst 390 kilogram fosfor. G
14.4 Nöjespark. G
15 Vattenföretag
§ 6:15 § 2 mom. f punkten VL: Byggande, fyllning, pålning, grävning, muddring, sprängning eller rensning i vattenområde om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till mer än 500 kvadratmeter. T
15.1 Muddrings-, grävnings- eller fyllnadsarbete i vattenområde, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområde uppgår till mer än 50 kvadratmeter upp till 500 kvadratmeter. G
15.2 Deponering av muddermassor i vattenområde. G
15.3 Borrning i berg efter energi eller vatten oavsett djup. G
15.4 Utläggning av slingor i vattnet för värme- eller kylanläggning. G
§ 6:15 § 2 mom. d punkten VL Tagande av ytvatten ur sötvattenområde då det sammanlagda uttaget, varvid flera anläggningars uttag ur samma vattenförekomst räknas samman, överstiger 200 000 kubikmeter vatten per år. T
15.5 Uttag av vatten från en sjö, från det att vatten inte längre rinner ut från sjön, där det sammanlagda årliga vattenuttaget sänker vattenytan G
a) med mer än 10 centimeter (volymen som det motsvarar inom parentes) för – Möträsk i Finström och Saltvik (18 000 kubikmeter), – Stora Svartträsk i Finström (9 600 kubikmeter), – Tjudö träsk i Finström (81 000 kubikmeter), – Olofsnäs träsk i Geta (37 600 kubikmeter), – Östra Kyrksundet i Sund (197 500 kubikmeter), – Västra Kyrksundet i Sund (56 200 kubikmeter), – Lilla Svartträsk i Finström (1 700 kubikmeter) och – Degerbergsfjärden i Jomala (6 500 kubikmeter) samt
b) med mer än 2,5 centimeter (vattenvolymen som det motsvarar inom parentes) för – Vestmyra träsk i Hammarland (2 650 kubikmeter), – Bränneriträsket i Finström (880 kubikmeter), – Storträsk i Finström (15 020 kubikmeter), – Bjärströms träsk i Finström (6 300 kubikmeter), – Kvarnträsk i Finström (4 470 kubikmeter), – Slussfjärden i Finström (2 410 kubikmeter), – Norra Långsjön i Saltvik (12 390 kubikmeter) och – Dalsträsk i Saltvik (6 310 kubikmeter),
c) utom i de fall som anges i 2 kap. 7 § vattenlagen för landskapet Åland, från – Norrträsk i Finström, – Bolstaholms träsk i Geta, – Koldon träsk i Finström, – Katthavet och Kungsöfjärden i Jomala, – Höckböle träsk i Geta och – Länabba träsk i Finström samt
d) med mer än 5 centimeter för övriga sjöar.
15.6 Annat vattenuttag än för hushållsvatten och det som anges i 2:7 § VL då vatten inte längre rinner ut från – Dalkarby träsk i Jomala, – Markusbölefjärden i Finström, – Långsjön i Finström och Jomala, – Borgsjön i Sund, – Lavsböle träsk i Saltvik, – Toböle träsk i Saltvik, – Oppsjön i Kökar, eller från – annan sjö där hushållsvatten tas för fler än 50 personer eller medeluttaget för hushållsvatten överskrider 10 kubikmeter per dygn. G
15.7 Uttag av hushållsvatten från en sjö då vatten inte längre rinner ut från sjön och det totala årliga vattenuttaget motsvarar en volym som sänker vattenytan a) med mer än 10 centimeter (volymen som det motsvarar inom parentes) för – Markusbölefjärden i Finström (145 300 kubikmeter), – Långsjön i Finström och Jomala (138 300 kubikmeter), – Lavsböle träsk i Saltvik (27 300 kubikmeter) samt b) med mer än 5 centimeter (volymen som det motsvarar inom parentes) för – Dalkarby träsk i Jomala (8 300 kubikmeter), – Toböle träsk i Saltvik (25 800 kubikmeter), – Borgsjön i Sund (8 600 kubikmeter) eller för – Oppsjön i Kökar (10 600 kubikmeter). G
§ 6:15 § 2 mom. e punkten VL: Täkt av mer än 10 000 kubikmeter grundvatten per år, varvid flera anläggningars uttag ur samma vattenförekomst räknas samman. T
15.8 Täkt av mer än 10 kubikmeter grundvatten per dygn, varvid flera anläggningars uttag ur samma grundvattentillgång ska räknas samman. G
§ 6:15 § 2 mom. a punkten VL: Anläggande av bro, tunnel eller annan transportanordning i, över eller under allmän farled. T
§ 6:15 § 2 mom. b punkten VL: Utläggande eller upptagning av ledning eller kabel i allmän farled om inte godkännande till företaget från den myndighet som har att övervaka farleden har inhämtats. T
§ 6:15 § 2 mom. c punkten VL: Annan med 6:15 § 2 mom. a och b punkterna (se ovan) jämförbar olägenhet för samfärdseln. T
15.9 Uppförande av vägbank i vatten om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 500 kvadratmeter. G
§ 6:15 § 2 mom. g punkten VL: Anläggande av våtmark över 5 hektar. T
§ 6:15 § 2 mom. h punkten VL: Markavvattning av mer än 5 hektar undantaget dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter om 300 millimeter. T
§ 6:15 § 2 mom. i punkten VL: Uppdämning av mer än 20 000 kubikmeter vatten per år från samma avrinningsområde. T
§ 6:15 § 1 mom. VL: Tillstånd för utförande av vattenföretag krävs om genomförandet berör enskild rättsinnehavares rätt och inte samtliga berörda rättsinnehavare godkänt åtgärden. T
§ 6:18 § a – g punkterna VL: Utförande av vattenföretag om det kan medföra a) fara för människors hälsa, b) sådant förändringar i naturförhållandena eller av existensbetingelserna för de i naturen levande organismerna som är betydande, c) fara för översvämning eller allmän vattenbrist, d) ändring eller stängning av kungsådra, e) olägenhet för fiskens vandring eller möjlighet till fortplantning som är betydande, f) försämring av vattnets reningsförmåga eller annan kvalitetsförsämring som inte är ringa eller g) betydande minskning av naturskönheten, trivseln i omgivningen, kulturvärdena eller rekreationsmöjligheterna. G
16 Övrigt
16.1 Sjukhus med flera än 200 vårdplatser. G
16.2 Begravningsplats. G
16.3 Krematorium. G
16.4 Anläggning i vilken sandblästring sker utomhus. G
16.5* Anläggning som är avsedd för ytbehandling av material, föremål eller produkter och som använder organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsimpregnering, limning, målning, rengöring eller impregnering med en förbrukning av lösningsmedel som överstiger 150 kg per timme eller mer än 200 ton per år. T
16.6 Verksamhet där organiska lösningsmedel används a1) Rengöring av ytor med organiska lösningsmedel som innehåller ämnen eller blandningar som är försedda med faroangivelserna H340, H341, H350, H350i, H351, H360D eller H360F, när förbrukningen av lösningsmedel överstiger 1 ton per år, men är högst 200 ton per år a2) Verksamheter där förbrukningen av organiska lösningsmedel överstiger 50 ton per år, men är högst 200 ton per år – annan ytrengöring än den som avses i underpunkt a1 – ursprunglig fordonslackering både i produktionsanläggningar och utanför dem – beläggning av metall, plast, textil, folie och papper – beläggning av träytor – läderbeläggning– beläggning av lindningstråd – skotillverkning– trä- och plastlaminering – limning – följande tryckaktiviteter: rulloffset med heatsetfärg, djuptryck av publikationer, andra djuptryck, flexografi, rotationsscreentryck, inklusive rotationsscreentryck på textil och papp, laminering eller lackering – förädling av gummi a3) Verksamheter där förbrukningen av organiska lösningsmedel överstiger 25 ton per år, men är högst 200 ton per år – bandlackering – träimpregnering b) Verksamheter där förbrukningen av organiska lösningsmedel överstiger 50 ton per år – coldsettryck – utvinning av vegetabiliska oljor och animaliska fetter och raffinering av vegetabiliska oljor – tillverkning av beläggningar, lacker, lim och tryckfärg – tillverkning av farmaceutiska produkter c) Anläggningar där organiska lösningsmedel används och där förbrukningen av dem, frånsett den andel som binds i produkterna, är minst 10 ton per år eller motsvarande toppförbrukning är minst 20 kg i timmen, inklusive verksamhet där flyktiga organiska föreningar frigörs ur de drivgaser eller expansionsmedel som ingår i råvarorna. G
16.7 Kemisk tvättinrättning, om det vid verksamheten används utrustning och system som är avsedda för verksamhet vid tvättinrättningar och som inte ger upphov till utsläpp till luften eller vatten, och det avfall som uppkommer vid verksamheten överlämnas för avfallshantering i enlighet med 29 § i rikets avfallslag. G
16.8 Verksamheter och anläggningar där förbrukningen av organiska lösningsmedel är högst 50 ton per år a) ursprunglig fordonslackering både i produktionsanläggningar och utanför dem b) annan ytrengöring än rengöring med organiska lösningsmedel som innehåller ämnen eller blandningar som är försedda med faroangivelserna H340, H341, H350, H350i, H351, H360D eller H360F, när förbrukningen av lösningsmedel överstiger 2 ton per år. G
16.9 Verksamheter och anläggningar där förbrukningen av organiska lösningsmedel är mer än 5, men högst 50 ton per år: a) annan beläggning än beläggning av träytor, inklusive beläggning av metall, plast, textil, väv, folie och papper b) beläggning av lindningstråd c) skotillverkning d) trä- och plastlaminering e) limning. G
16.10 Verksamheter och anläggningar där förbrukningen av organiska lösningsmedel är mer än 10, men högst 50 ton per år: a) beläggning av träytor b) läderbeläggning c) följande tryckaktiviteter: rulloffset med heatsetfärg, djuptryck av publikationer, andra djuptryck, flexografi, rotationsscreentryck, inklusive rotationsscreentryck på textil och papp, laminering eller lackering d) förädling av gummi e) utvinning av vegetabiliska oljor och animaliska fetter och raffinering av vegetabiliska oljor. G
16.11 Sanering av förorenad mark, sediment eller grundvatten som riskerar att medföra en betydande miljöpåverkan. G

Bilaga 1a (2015/15)

De viktigaste förorenande ämnena vid fastställande av gränsvärden för utsläpp

Utsläpp i luft

1) svaveloxider och andra svavelföreningar,

2) kväveoxider och andra kväveföreningar,

3) kolmonoxid,

4) flyktiga organiska föreningar,

5) metaller och deras föreningar,

6) stoft,

7) asbest, suspenderade partiklar och fibrer,

8) klor och dess föreningar,

9) fluor och dess föreningar,

10) arsenik och dess föreningar,

11) cyanider,

12) ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har karcinogena eller mutagena egenskaper eller kan påverka fortplantningen,

13) polyklorerade dibensodioxiner och polyklorerade dibensofuraner.

Utsläpp i vatten

För en ämnesförteckning över de viktigaste förorenande ämnena vid fastställande av gränsvärden för utsläpp i vatten, se ämnen i bilaga 3 i vattenförordningen (2010:93) för landskapet Åland. Utöver ämnena i vattenförordningens bilaga 3 är även ämnen som bidrar till eutrofiering och övriga kolväten viktiga förorenande ämnen vid fastställande av gränsvärden för utsläpp.

Bilaga 2

Kommunalt avloppstillstånd för ny- eller ombyggnad av små avloppsanläggningar motsvarande högst 25 personekvivalenter (pe).

1. Reningskrav

Avloppsanläggningen ska klara följande reningskrav:

- Fosforreduktionen ska vara minst 80 procent.

- Kvävereduktionen ska vara minst 40 procent.

- Reduktionen av organiska ämnen räknat som reduktion av BOD7-värde ska vara minst 90 procent.

Målsättningen är att minst 50 procent av fosforn i avloppsvattnet ska kunna återvinnas.

Den procentuella reningsgraden kan bestämmas utgående från uppmätta koncentrationsvärden (uttryckt i t.ex. milligram per liter) för organiska ämnen, fosfor och kväve i renat och orenat avloppsvatten (toalettvatten och BDT-vatten). Då det i praktiken är svårt att på ett tillförlitligt sätt mäta koncentrationer i orenat avloppsvatten speciellt från avloppsanläggningar för enfamiljshus, så kan reningsgraden beräknas utgående från uppmätta koncentrationsvärden i renat avloppsvatten och från schablonvärden enligt tabellen nedan för helt orenat avloppsvatten. Beräkningen kan göras då det är möjligt att som grund för den använda ett specifikt avloppsvattenflöde (uttryckt i t.ex. liter per person och dygn) och då det renade avloppsvattnet som prov tas på inte har spätts ut med yt- eller grundvatten. Ett sådant specifikt avloppsvattenflöde som ofta kan användas för avloppsanläggningar för enfamiljshus är 150 liter per person och dygn (l/pd). En bedömning måste dock alltid göras i det enskilda fallet om det är rimligt att anta att avloppsvattenflödet är 150 l/pd.

Tabell med schablonvärden
belastningens ursprung organiska ämnen (BOD7-värde) fosfor kväve
gO2/pd % gP/pd % gN/pd %
fekalier 15 30 0,6 30 1,5 10
urin 5 10 1,2 50 11,5 80
BDT-vatten 30 60 0,4 20 1,0 10
sammantaget 50 100 2,2 100 14,0 100
BOD7 = Biological Oxygen Demand. BOD7-värdet är ett mått på den mängd syre som behövs för att under sju dygn bryta ner en viss mängd organiska ämnen
BDT = bad-, disk- och tvättvatten
g = gram
pd = person och dygn
O2 = syre
P = fosfor
N = kväve

Om utsläppet av avloppsvatten sker till en vattentäkt, badstrand eller annan speciellt känslig recipient kan kommunen besluta om strängare krav än vad som förskrivs i denna bilaga. Reningskrav ska fastställas utgående från att möjligheten att använda vattenområdet, för det ändamål för vilket det har tagits i bruk, inte försämras.

2. Andra krav

Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till avloppsanläggningen. Slambrunnar som hör till avloppsanläggningen ska tömmas tillräckligt ofta, så att slam inte försämrar reningen i anläggningen.

Innan en ny- eller ombyggd anläggning tas i bruk ska den synas och godkännas av kommunen.

För en avloppsanläggning med en maximal belastning motsvarande flera än 5 pe ska finnas en beskrivning av avloppssystemet samt en aktuell bruks- och underhållsanvisning. Reningen i anläggningen ska regelbundet kontrolleras och vid behov redovisas.

Lokaliseringen av en avloppsanläggning ska göras enligt vattenlagen (1996:61) och landskapslagen (2008:124) om miljöskydd.

3. Undantag från genomförandekrav vid ombyggnad

3.1 Avloppsanläggning för högst 5 pe med enbart slamavskiljare

A. Kommunen kan bevilja undantag på grund av att avloppsvattnets påverkan på vattenmiljön bedöms vara liten och avloppsanläggningen nyttjas av högst två personer som är födda år 1935 eller tidigare.

B. Kommunen kan bevilja undantag senast till den 1 januari 2013, om fastighetsinnehavaren förbinder sig att ansluta fastighetens avlopp till ett

- kommunalt avloppsprojekt som är beslutat att genomföras i det aktuella området i överensstämmelse med kommunens avloppsplanering eller till

- privat avloppsprojekt som omfattar minst fem hushåll.

C. Kommunen kan bevilja undantag om avloppsvattnet släpps ut i ett dike och

- dikets längd från utsläppspunkten till dikesmynningen är minst 200 meter eller om

- avståndet från utsläppspunkten till havet eller en sjö är minst 200 meter.

Undantag enligt punkt C kan dock inte beviljas om

- det finns särskilda skäl som motiverar en tidigare ombyggnad av avloppsanläggningen

- avloppsvattnet släpps ut i ett tillrinningsområde för dricksvattentäkterna Borgsjön, Dalkarby träsk, Lavsböle träsk, Långsjön/Markusbölefjärden, Oppsjön eller Toböle träsk.

Undantag enligt punkt C kan avse längst tiden fram till den 1 januari 2009.

3.2 Andra avloppsanläggningar för högst 5 pe än de i avsnitt 3.1

Undantag kan göras för tiden fram till den 1 januari 2014 för anläggningar vid vilka inte kraven enligt denna bilaga uppfylls men vid vilka reningen är bättre än i anläggningar med enbart slamavskiljning.

Bilaga 3 (2011/93)

Krav vid borrning i berg

1. Allmänna krav

1.1 Vid borrning ska vattnets salthalt i borrhålet kontrolleras med konduktivitetsmätare. Om ledningsförmågan överskrider 700 mikrosiemens per centimeter ska vattenprov tas och kloridhalten analyseras vid ett laboratorium.

1.2 På de platser kloridhalten i vattnet överskrider 100 milligram per liter ska borrhålet tätas enligt kapitel 3. så att grundvattnet inte riskerar att förorenas.

1.3 Om annan förorening observeras i borrhålet ska Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet informeras.

1.4 Att öka vattenkapaciteten genom sprängning i brunnen är inte tillåtet.

1.5 Foderrör ska drivas ner minst 2 meter i fast berg, dock minst 6 meter från markytan.

1.6 Svetsskarvar mellan foderrör ska vara täta och hållfasta mot arbetstryck.

1.7 Tätning mellan foderrör och berg ska genomföras och vara tät.

1.8 Senast en månad efter att borrningsarbetet är slutfört ska den som utfört borrningsarbetet skicka en kopia av brunnsprotokollet till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet där det ska framgå brunnens slutliga placering och djup, markens beskaffenhet samt ledningsförmåga och eventuell uppmätt kloridhalt i vattnet i borrhålet.

1.9 Foderrörens kvalitet ska vara hållbar och beständig. I första hand ska foderrör av stål användas.

2. Särskilt om energibrunnar

2.1 Borrhålskollektorn ska vara en helsvetsad plaströrskollektor enligt svenska SS-EN 12201 eller motsvarande med fabrikstillverkad returböj.

2.2 Kollektorslangen ska inspekteras för eventuella transportskador och vid behov provtryckas innan nedsänkning i borrhål. Provtryckning ska genomföras efter installation och rekommenderas ske i samband med provkörning av värmepumpen.

2.3 Borrhålslocket ska vara fast förankrat i foderröret för att förhindra upptryckning av kollektorn vid eventuell isbildning på slangen. Locket ska även vara tättslutande för att förhindra att ytvatten och eller jord tränger in i brunnen. Vid upptryckande (artesiskt) vatten ska åtgärder vidtas för att förhindra grundvattenutflöde.

2.4 Svetsning av plaströrskopplingar ska genomföras med lämpligt material och svetsutrustning, invändig stödhylsa vid mekaniska kopplingar.

2.5 Rörgrav ska fyllas med lämpligt material som inte kan skada slangen.

2.6 Kollektorslang i mark ska isoleras med markbeständigt material ge-nom husvägg och vidare 0,5 meter utanför husvägg.

2.7 Energibrunnens läge på fastigheten ska anges med noggrannheten +/- 0,1 meter. Lägesuppgifterna ska anges med bricka på husgrund eller annan väl synlig plats.

2.8 Anläggningen ska utformas så att den automatiskt stängs av vid läckage från kollektorslangen. Om läckage eller annat fel uppstår på anläggningen ska det åtgärdas utan dröjsmål. Om läckage på kollektorslangen sker i brunnen ska kollektorslangen pumpas fri från köldbärarvätska och tas upp och repareras eller bytas ut. Därefter ska pumpen monteras och brunnen pumpas ur, tills vattnet vare sig smakar eller doftar köldbärarvätska. Vid läckage till omgivningen ska Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet informeras.

2.9 Etylenglykol får inte användas vid nyinstallationer som frostskyddsmedel i kollektorn, utan biologiskt framställd etanol rekommenderas.

2.10 Borrhål får placeras med mindre än 20 meters mellanrum inom egen fastighet. Den som utför borrningen får avgöra avstånd och djup mellan de egna brunnarna. Avståndet till borrhål på intilliggande fastighet måste vara minst 20 meter.

2.11 Avståndet vid markytan mellan borrhål kan minskas genom att vinkla hålen ifrån varandra, skyddsavståndet 20 meter till grannfastighetens borrhål ska då uppfyllas på en nivå under markytan som motsvarar 40 procent av borrhålsdjupet. Borrningen ska utföras med extra styrning för att säkerställa borrhålets riktning.

2.12 Skyddsavståndet mellan en energibrunn och en enskild borrad vattentäkt ska vara minst 30 meter och till grävd brunn minst 20 meter.

2.13 Nyinstallation av energibrunnar får inte ske inom 100 meters avstånd från borrade grundvattentäkter som nyttjas av flera än 10 personer eller där medeluttaget överskrider 2 kubikmeter per dygn.

2.14 Nyinstallation av energibrunnar är inte tillåten inom 100 meters avstånd från ytvattentäkterna Dalkarby träsk i Jomala, Markusbölefjärden i Finström, Långsjön i Finström och Jomala, Borgsjön i Sund, Lavsböle träsk och Toböle träsk i Saltvik och Oppsjön i Kökar.

2.15 Energibrunnar närmare än 30 meter från en enskild avloppsanläggning ska placeras högre i terrängen än den enskilda avloppsanläggningen. Detta är speciellt viktigt i närheten av borrade vattentäkter.

2.16 Vid borrning inom 300 meter från strandlinjen vid saltsjön vid normalvattenstånd eller nedanför 5 meters höjdkurvan över havsytan vid normalvattenstånd ska förutom kontrollen enligt punkten 1.1 och eventuellt punkten 1.2 avläsning av konduktiviteten eller kloridhalter utföras i botten av brunnen tidigast en vecka och senast sex månader efter avslutad borrning. Detta gäller inte en brunn där det redan vid borrningstillfället uppmätts en kloridhalt i vattnet som överskrider 100 milligram per liter och som därför ska tätas. Om konduktiviteten i vattnet överskrider 700 mikrosiemens per centimeter eller kloridhalten i vattnet överskrider 100 milligram per liter ska tätning enligt kapitel 3 göras.

3. Tätning

Borrhålet ska tätas genom injektering av tätningsmaterial eller på motsvarande av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet godkänt sätt så att det är säkerställt att det inte finns någon hydraulisk kontakt mellan sötvatten- och saltvattenförande skikt i brunnen. Tätningsmaterialet ska inte påverka grundvattnets kemi negativt och tåla frysning.

Publicerad 10.6.2019 kl. 08:28
Uppdaterad 9.3.2020 kl. 08:51