Landskapsförordning (2023:32) om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar

I denna landskapsförordning finns bestämmelser om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar, nedan kompensationsersättning, som avses i artikel 70 och 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan EU-förordningen om strategiska planer, samt om genomförandet av dem.

Miljöersättningen, ersättningen för ekologisk produktion och kompensationsersättningen utgör en del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 som godkänts av Europeiska kommissionen. Miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning kan beviljas och betalas under den tid som den strategiska planen är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i landskapets budget.

I denna förordning avses med

1) basskifte ett sådant referensskifte som avses i artikel 2.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor, nedan förordningen om kvalitetsbedömning,

2) jordbruksskifte ett skifte som avses i artikel 65.3 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 och som utgör ett sådant område i åkerskiftesregistret som hör till en enhetlig jordbruksmark eller någon annan areal som till sin placering och stödberättigande maximiareal är avgränsad till ett enda basskifte och på vilket en växtart, en växtsort eller en blandning av flera växtarter odlas eller som läggs i träda eller som används för särskilda ändamål i enlighet med de krav som ställs på jordbruksverksamhet eller andra arealer,

3) jordbruksmark areal som omfattar åker, permanenta grödor och permanent gräsmark enligt artikel 4.3 i EU-förordningen om strategiska planer,

4) åker areal som avses i artikel 4.3 a i EU-förordningen om strategiska planer,

5) permanenta grödor areal som avses i artikel 4.3 b i EU-förordningen om strategiska planer,

6) permanent gräsmark areal som avses i artikel 4.3 c i EU-förordningen om strategiska planer,

7) träda en sådan areal som avses i 3 § 1 mom. 4 punkten statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållande (FFS 1384/2022),

8) torvåker åker där halten av organiskt material i bearbetningsskiktet är minst 40 procent,

9) väg en trafikled av bestående karaktär som byggts för förbindelse eller som uppkommit på jordbruksmark till följd av trafik,

10) vattendrag ett vattendrag som avses i 3 § 1 mom. 30 punkten vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland,

11) Natura 2000-område ett område som avses i 4 kap. i landskapslagen (1998:82) om naturvård,

12) miniminivå de krav som avses i artikel 31.5 a och b samt artikel 70.3 a och b i EU-förordningen om strategiska planer och som ska iakttas,

13) den strategiska planen Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023 - 2027 som avses i artikel 104.1 i EU-förordningen om strategiska planer,

14) den årliga ansökan den stödansökan som avses i artikel 3.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken, nedan förordningen om ansökningssystem,

15) finansieringslagen landskapslagen (2023:17) om finansiering av landsbygdsnäringar,

16) EU-Förordningen om ekologisk produktion Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007,

17) kontrollsystem för ekologisk produktion kontrollsystem som avses i EU-förordningen om ekologisk produktion,

18) lagen om växtskyddsmedel den i riket gällande lagen om växtskyddsmedel, vilken är tillämplig i landskapet med stöd av landskapslagen (2012:41) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel samt

19) (2023/76) lagen om gödselmedel lagen om gödselmedel (FFS 711/2022) vilken är tillämplig i landskapet i enlighet med landskapslagen (2023:73) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselmedel.

Till den jordbruksmark som avses i 3 § 1 mom. 13 punkten finansieringslagen räknas sådan areal som enligt 4 § 1–4 mom. statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd (FFS 77/2023) anses höra till jordbruksmark och som uppfyller villkoren i 5 mom. i samma paragraf. Jordbruksmarkens markanvändningsslag bestäms enligt 5 § i nämnda statsrådsförordning. Arealerna som ingår i ett åtagande som avses i 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen är till sitt markanvändningsslag annat område.

Till den del som produktionen av jordbruksprodukter på jordbruksmark gäller växtodling ska produktionen ske i enlighet med 6 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Jordbruksmarken ska hållas öppen på det sätt som föreskrivs i 7 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Vid beräkningen av den minimiareal som berättigar till ersättning beaktas också minst 0,01 hektar stora arealer som i åkerskiftesregistret har fastställts både vad beträffar läget och areal, men för vilka ersättning inte betalas.

Den jordbruksmark som år 2022 berättigade till miljöersättningen, ersättning för ekologisk produktion eller kompensationsersättning är ersättningsberättigande i fråga om de ersättningsformer som avses i artikel 69 punkterna a och b i EU-förordningen om strategiska planer. En areal som till sitt markanvändningsslag är naturbeten och ängar och som år 2022 endast berättigade till kompensationsersättning är berättigad endast till kompensationsersättning. Areal som till sitt markanvändningsslag är annat område är berättigad till kompensationsersättning om arealen år 2022 var till sitt markanvändningsslag naturbeten och ängar och arealen uppfyllde villkoren för jordbruksmark.

Den jordbruksmark som avses i 1 mom. förblir ersättningsberättigande även om på den tillfälligt inte bedrivs jordbruksverksamhet, om arealen fortfarande utgör jordbruksmark.

Den jordbruksmark som avses i 1 mom. förlorar sin rätt till ersättning, om

1) markanvändningsslaget för en areal som till sitt markanvändningsslag är naturbeten och ängar förändras till åker,

2) det vid arealmonitorering eller en kontroll konstateras att arealen inte längre är jordbruksmark.

Jordbruksmark som kommit i sökandens besittning genom en laga kraft vunnen ägoreglering kan beviljas rätt till ersättning enligt landskapsregeringens prövning och enligt anslagssituationen i landskapets budget.

Den ersättningsberättigande jordbruksmarken ska uppfylla kraven i 13 § 3 mom. statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Till ett i 7 och 9 §§ avsett ersättningsberättigat basskifte som till sitt markanvändningsslag är åker kan med beaktande av anslagssituationen i landskapets budget i samband med uppdateringen av åkerskiftesregistret fogas sådan icke ersättningsberättigad areal som förbättrar basskiftets form och som uppstår då hinder som försvårar odlingsåtgärderna avlägsnas eller till följd av förändringar i basskiftets gränser.

Den i 1 mom. avsedda arealen ska

1) gränsa till ett basskifte som redan finns i åkerskiftesregistret och

2) vara till sin storlek högst 0,50 hektar och högst 5 procent av det basskifte som avses i 1 mom.

En aktiv jordbrukare som avses i 3 § 1 mom.19 punkten finansieringslagen kan på den jordbruksmark som hon eller han har i sin ägo överföra rätten till ersättning mellan en i 7 § avsedd ersättningsberättigad areal till en icke ersättningsberättigad areal. Arealerna mellan vilka rätten till ersättning överförs ska vara av samma markanvändningsslag. Från en torvåker som omvandlas till någon annan användning får rätten till ersättning inte överföras till en areal som avses i 4 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. En markägare kan överföra rätten till ersättning från jordbruksmark som hon eller han äger till en icke ersättningsberättigande areal på jordbruksmark som ägs av en ovan avsedd aktiv jordbrukare.

Rätten till ersättning får överföras endast från sådana ersättningsberättigade basskiften, på vilka det året före överföringen har funnits godkända jordbruksskiften. Överföring av ersättningsberättigandet gäller hela basskiftet. Ett basskifte från vilket rätten till ersättning överförs ska vara större eller lika stort som det basskifte till vilket rätten till ersättning överförs. Sammanlagt ska minst 0,2 hektar ersättningsberättigad areal överföras. Överföringen av rätten till ersättning mellan basskiften ska genomföras samtidigt.

Det basskifte till vilket rätten till ersättning överförs ska vara odlingsbart på det sätt att grundförbättringssåtgärder har vidtagits senast den 31 december 2022. Från ett basskifte som till sitt markanvändningsslag är naturbeten och ängar kan rätten till ersättning överföras endast till ett basskifte av samma markanvändningsslag.

På ansökningsförfarandet för överföring av rätten till ersättning tillämpas 6 kap. finansieringslagen.

Om jordbruksmark som tagits ur jordbruksanvändning och för vilken rätten till ersättning har avförts år 2023 eller senare återtas i jordbruksanvändning, kan arealen återfå sin rätt till ersättning. Den som ansöker om återställande av rätten till ersättning ska till ansökan på begäran lägga fram ett till platsen bundet fotografi av arealen som visar att arealen utgör jordbruksmark.

Rätten till ersättning kan inte återställas på en areal från vilken den tidigare har överförts i enlighet med 9 §. Om arealen inte är jordbruksmark, kan rätten till ersättning inte återställas.

Antalet djur ska omräknas till djurenheter med hjälp av koefficienterna i bilaga 1.

Ett åtagande som avses i 7 § 1 mom. 1–4 punkterna finansieringslagen börjar den 1 maj det år då åtagandet ingås. Åtagandeåret och åtagandeperioden börjar den 1 maj och slutar den 30 april. Åtagandet förblir i kraft även om den som har ingått åtagandet inte ansöker om en årlig utbetalning av den ersättning som åtagandet berättigar till, om den årliga ansökan inte har lämnats in av orsaker som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen.

Ett åtagande som avses i 7 § 1 mom. 5 punkten finansieringslagen börjar den 1 januari, åtagandeåret och åtagandeperioden börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

En gårdsbruksenhet kan omfattas av ett eller flera åtaganden men åtagandena kan inte kombineras med varandra på samma areal. I ett gårdsomfattande miljöåtagande eller i ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner kan inte ingå sådan areal som ingår i ett åtagande om ekologisk produktion som avses i 3 kap.

Till det gårdsomfattande miljöåtagandet hör

1) en skriftlig odlings- och gödslingsplan enligt 15 §,

2) en klimat- och miljöplan enligt 16 §,

3) en årlig miljö-och klimatskolningsdag enligt 17 §,

4) markkartering enligt 18 §,

5) en omfattande jordanalys enligt 19 § samt

6) skiftesvisa anteckningar enligt 20 §.

Åtagandet ska omfatta all den areal som avses i 7 och 9 §§ och vars markanvändningsslag är åker och som den som har ingått åtagandet besitter, frånsett den areal som ingår i ett åtagande om ersättning för ekologisk produktion eller ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner. Stödmottagaren ska på arealen som omfattas av åtgärden bedriva jordbruksverksamhet i enlighet med 5 § rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (FFS 1332/2022).

Till åtagandet kan under åtagandeperioden fogas sådan ersättningsberättigad areal som har ingått i en annan stödmottagares gårdsomfattande miljöåtagande och areal som har ingått i ett åtagande om ekologisk produktion och som uppgetts i den årliga ansökan det föregående året. Till åtagandet kan också, till det maximibelopp som anslagits i landskapets budget, fogas sådan ersättningsberättigad areal som avses i 7 och 9 §§ samt i 10 § 1 mom.

Ur åtagandet får avföras ersättningsberättigad areal

1) om besittningen av arealen överförs till någon annan eller

2) om arealen som stödmottagaren har i sin besittning inte lägre är jordbruksmark eller

3) om stödmottagaren för över areal till sitt åtagande om ekologisk produktion på det sätt som avses i 41 § 1 mom. eller till ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner som stödmottagaren ingår

och om den areal som omfattas av åtagandet efter avförandet inte sjunker under den minimiareal som avses i 7 § 2 mom. finansieringslagen. Från åtagandet får inte avföras ersättningsberättigande areal som är i sökandens besittning.

Ett gårdsomfattande miljöåtagande kan under åtagandeperioden, utom i de situationer som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen frånträdas om stödmottagaren ingår ett åtagande om ekologisk produktion för hela den areal som har ingått i det gårdsomfattande miljöåtagandet.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska vid användning av växtskyddsmedel iakttas de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt 4 § 1 mom. 7 punkten rikslagen om växtskyddsmedel, 6 § 2 mom. lagen om gödselmedel, 9 § statsrådets förordning om användning av gödselprodukter och naturgödsel som innehåller fosfor (FFS 64/2023), 9 § andra meningen Ålands landskapsregerings beslut (2016:41) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, och verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. (2023/76)

En skriftlig odlings- och gödslingsplan som omfattar gårdsbruksenhetens all den areal som avses i 14 § 2 och 3 mom. ska upprättas årligen före odlingsperioden inleds. I odlings- och gödslingsplanen ska anges vilka växtarter och vilken gödsling med avseende på gödselmängder och gödselslag som planeras på varje jordbruksskifte.

En gårdsomfattande klimat- och miljöplan ska utarbetas i enlighet med separata anvisningar. Klimat- och miljöplanen ska utarbetas efter det första åtagandeåret, men dock senast under det tredje åtagandeåret och i den ska kartläggas gårdsbruksenhetens miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter i anslutning till vattenskyddet inom jordbruket, förbättrandet av markens bördighet, begränsningen av klimatförändringen, anpassningen till klimatförändringen, luftvården, energin och bevarandet och främjandet av jordbruksnaturens mångfald kartläggs.

Den som har ingått ett gårdsomfattande miljöåtagande eller alternativt en annan person som är delaktig i verksamheten på en gårdsbruksenhet ska årligen, eller sammanlagt minst fem gånger under åtagandeperioden delta i en miljö- och klimatskolningsdag som anvisas av landskapsregeringen inom följande utbildningsmoduler om miljö-, klimat- eller mångfaldsutmaningar på gårdsbruksenheten

1) kolbindning i åkermark och markens bördighet,

2) minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen på gårdsbruksenheten,

3) främjande av jordbruksnaturens mångfald,

4) vattenskyddet på gårdsbruksenheten samt

5) metoder för integrerad bekämpning.

Den person som avses i 1 mom. kan delta i samma utbildning endast en gång.

All den areal som enligt 14 § 2 och 3 mom. ska omfattas av det gårdsomfattande miljöåtagandet ska markkarteras. Ett basskifte ska ha en gällande markkartering om basskiftet odlas med en skördeväxt eller om det på basskiftet annars får användas gödsel. För markkartering ska tas minst ett jordprov per basskifte. Är basskiftet större än fem hektar ska ett jordprov tas per varje påbörjat femtal hektar. Basskiften som är 0,5 hektar eller mindre behöver inte markkarteras. Vid linjeprovtagning räcker det med ett prov per varje påbörjat tiotal hektar. Varje jordprov ska bestå av minst sju delprover. Proverna ska vara jämnt fördelade över hela skiftet. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup.

Jordproverna ska analyseras för att bestämma jordarten, mullhalten, surheten, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser. Fosforanalysen ska utföras på det sätt som är standard i Finland genom att provet extraheras med sur ammoniumasetatlösning och analyseras på grund av färgreaktion med spectrofotometer. Analyseras provet i ett laboratorium utanför Finland måste det framgå ur analysresultatet att denna metod har använts. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har lämnats för analys. Proverna och provresultatet ska förses med basskiftets tiosiffriga signum.

En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående analysen. Vid linjeprovtagning ska prov tas vart tredje år. Stödmottagaren ska ha tillgång till resultaten av de nya markkarteringarna före gödselmedel sprids följande gång. Den som ingår ett gårdsomfattande miljöåtagande och som inte omedelbart före åtagandet ingås har haft ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen som avses i 8 § 1 mom. 1 punkten landskapsförordningen (2016:42) om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren i denna paragraf före utgången av det första åtagandeåret. Denna tidsfrist tillämpas även på skiften som kommer i sökandens besittning under åtagandeperioden.

Resultaten av markkarteringarna ska bevaras så att de finns tillgängliga på gårdsbruksenheten.

För uppföljning av jordmånens egenskaper ska på minst tre olika basskiften minst en gång under åtagandeperioden, dock senast den 30 november 2027 utföras antingen

1) en omfattande jordanalys som inkluderar analyser av mängden totalt kol och organiskt material samt en undersökning som beskriver markens bördighet eller näringstillstånd, eller

2) analys av åkermarkens kvalitetsfaktorer med en markskanner som i realtid med hjälp av sensorer och i kombination med geografisk information mäter egenskaper i marken som påverkar växternas tillväxt och som producerar visuell information om variationen inom skiftet.

Basskiftena som analyseras ska vara minst 0,50 hektar stora och vara i sökandens besittning.

Provtagningen för den jordanalys som avses i 1 mom. 1 punkten ska utföras på samma sätt som vid markkartering enligt 18 §, men dock så att det av jordprovet går att utföra de behövliga analyserna. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser.

Den undersökning av markens bördighet eller näringstillstånd som avses i 1 mom. 1 punkten kan gälla markens mikrobiologiska aktivitet, katjonbyteskapacitet, vattenhållningskapacitet, lagrade näringsämnen, reservnäringsämnen eller spårämnen.

Resultaten av den analys som avses i 1 mom. 2 punkten kalibreras med hjälp av jordprover för det skifte som undersöks.

I de skiftesspecifika anteckningarna ska om alla ersättningsberättigade skiften som avses i 14 § 2 mom. föras in basskiftets grunduppgifter och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna samt de uppgifter som krävs för de skiftesvisa frivilliga komplementen som ingår i åtagandet. I de skiftesspecifika anteckningarna ska också föras in sådda växter, växtföljd, gödsling, kalkning, bearbetning, bevattning, dikning, konstaterade sjukdomar och skadegörare, använda växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder samt andra motsvarande åtgärder som vidtas på skiftet och som hänför sig till odling och annan markanvändning.

De skiftesvisa anteckningarna ska bevaras så att de finns tillgängliga på gårdsbruksenheten.

Till ett gårdsomfattande miljöåtagande kan följande frivilliga komplement väljas:

1) Odling av markförbättrande växter och saneringsväxter.

2) Odling av fånggröda.

3) Alternativa växtskyddsmetoder i trädgårdsodling.

4) Främjande av cirkulär ekonomi.

5) Odling av dragväxter för bin.

Åtgärderna kan väljas årligen och de kan variera från år till år. De skiften på vilka åtgärden genomförs ska anges i den årliga ansökan.

Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 1 punkten kan inte kombineras med ett frivilligt komplement som avses i 21 § 2, 3 eller 5 punkten och kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (FFS 1332/2022).

Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 2 punkten kan inte kombineras med ett frivilligt komplement som avses i 21 § 1 eller 5 punkten och kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare.

Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 4 punkten kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2 eller 3 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare.

Ett frivilligt komplement som avses i 21 § 5 punkten kan inte kombineras med ett frivilligt komplement som avses i 21 § 1, 2 eller 3 punkten och kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkterna rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare.

Odling av markförbättrande växter och saneringsväxter kan genomföras endast på sådana skiften som föregående år har odlats med en ettårig produktionsgröda. Som markförbättrande växter kan odlas oljerättika, bearbetningsrättika, lusern, luddvicker, fodervicker, vitsenap, sötväppling, cikoria, honungsfacelia, solros, blek taggborre, växtbestånd av kummin under det första året eller blandningar av dessa. År 2023 kan också humleblomster godkännas som en markförbättrande växt. Markförbättrande växter får inte odlas som bottengröda till en gröda vars skörd bärgas, efter produktionsväxten som fånggröda eller tillsammans med produktionsgrödan. Som saneringsgrödor kan odlas oljerättika, bearbetningsrättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dessa. Som bearbetningsrättika betraktas också bearbetningsrädisa. (2023/56)

Markförbättrande växter och saneringsväxter får gödslas. Den markförbättrande växten eller saneringsväxten ska sås på våren och den får vändas in i jorden tidigas två månader efter sådd. Växtbeståndet får slås eller krossas under växtperioden och växtmassan får utnyttjas.

Markförbättrande växter och saneringsväxter som avses i 1 mom. ska odlas på minst 0,50 hektar för att ersättning ska beviljas.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Odling av fånggröda kan genomföras på sådana skiften på vilka det växer en ettårig jordbruksväxt eller en ettårig trädgårdsväxt, dock inte en vallväxt.

Fånggrödan ska sås antingen som bottengröda i huvudgrödan eller efter att huvudgröda är skördad. En fånggröda som odlas som bottengröda kan sås antingen i samband med sådden av huvudgrödan eller senast på spannmålens broddstadium. Fånggrödan kan även sås före skörden. Fånggrödan ska dock sås senast den 15 augusti. Sådden ska ske så att växtligheten täcker hela jordbruksskiftet.

Som fånggröda kan odlas italienskt rajgräs eller ett annat vallgräs, klöver eller en annan vallbaljväxt. Som fånggröda kan också odlas en blandning av flera växtarter av vars vikt högst tio procent kan bestå av andra blommande ettåriga växter. Fånggrödan får inte bestå av enbart kvävefixerande växter. Honungsfacelia, oljerättika eller bearbetningsrättika kan odlas som fånggröda om det på skiftet odlas en ettårig trädgårdsväxt eller tidig potatis. Spannmål kan odlas som fånggröda endast på sådana skiften på vilka det under samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker.

En sådan fånggröda som sås efter att huvudgrödan har skördats får inte gödslas. Gödslingen av en fånggröda som odlas som bottengröda ska ske i enlighet med den odlade huvudgrödan.

Fånggrödan får avslutas med växtskyddsmedel tidigast den 15 september. Växtligheten får bearbetas tidigast den 1 oktober. Om det på skiftet sås en höstsådd gröda vars skörd bärgas är det är tillåtet att avsluta fånggrödan och bearbeta skiftet tidigare. Fånggrödan ska dock finnas på skiftet i minst sex veckor.

Fånggröda ska odlas på minst 1,00 hektar för att ersättning ska beviljas.

Som alternativa växtskyddsmetoder i trädgårdsodling ska genomföras minst en sådan biologisk eller mekanisk bekämpningsmetod som avses i bilaga 2. Bekämpningsmetoden ska vara sådan att den minskar den risk som användningen av växtskyddsmedel medför för miljön och för människors hälsa. Av följande bekämpningsmetoder ska minst en väljas

1) användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt för bekämpning av växtsjukdomar eller skadegörare,

2) organisk eller biologiskt nedbrytbar marktäckning under växtperioden på skiften med ettåriga växter,

3) insektsnät,

4) användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med pollinerande insekter för bekämpning av växtsjukdomar,

5) användning av makroorganismprodukter vid bekämpning av växtskadegörare eller

6) organisk eller biologiskt nedbrytbar marktäckning eller gräs som klipps under växtperioden på skiften med fleråriga växter.

För ett jordbruksskifte kan endast en bekämpningsmetod väljas per gång och den valda metoden ska genomföras på hela jordbruksskiftet.

I början av växtperioden men senast den 31 maj ska en förhandsplan för de alternativa växtskyddsmetoderna utarbetas för varje skifte och växt. Av planen ska framgå vilken alternativ växtskyddsmetod som ska användas för respektive växtart och skifte samt en beskrivning av vilka hjälpmedel som kommer att användas på skiftet för att följa upp behovet av den alternativa växtskyddsmetoden och hur den lyckas. I förhandsplanen ska det anges i vilka situationer den alternativa växtskyddsmetoden kan kompletteras med andra metoder. Användningen av andra metoder ska alltid basera sig på en tillräckligt lång uppföljning av den alternativa metodens effekt och på ett konstaterat behov av komplettering vilka ska framgå ur de skiftesvisa anteckningarna som avses i 20 §.

Om den metod som valts baserar sig på användning av mikrobiologiska preparat eller makroorganismer ska de preparat eller bekämpningsorganismer som behövs för genomförande av metoden anskaffas inför varje år då åtgärden genomförs. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i den valda metoden ska det på området finnas minst två bikupor per hektar under odlingsväxtens blomningsperiod. I bikuporna ska det finnas en lämplig spridare för växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Har användning av insektsnät valts som metod, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela det område där åtgärden genomförs.

Om marktäckning har valts som metod ska raderna på ett skifte som odlas med ettåriga trädgårdsväxter och raderna eller radmellanrummen på ett skifte som odlas med fleråriga trädgårdsväxter täckas med tillräcklig täckning under hela växtperioden i enlighet med bestämmelserna i 6 och 7 mom. Växtskyddsmedel får inte användas för bekämpning av ogräs på de skiften på vilka marktäckning genomförs.

På ett skifte som odlas med ettåriga trädgårdsväxter ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, eller något annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen.

På ett skifte som odlas med fleråriga trädgårdsväxter ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material. Radmellanrummen ska antingen besås med gräs som sedan klipps eller täckas med någon annan organisk marktäckning som inte är skadligt för jordmånen, marktäckningen mellan raderna kan också bestå av en blomsterremsa som slås efter blomningen. Ett skifte som odlas med fleråriga trädgårdsväxter kan täckas helt och hållet eller så kan endast raderna eller radmellanrummen täckas.

Kravet på marktäckning som avses i 6 och 7 mom. ska uppfyllas senast den 30 juni. För växter som kräver en förgröda samt för sallatsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas senast den 31 juli. Grästäcket som klipps ska vara täckande senast vid tidpunkten för skörd. Täckmaterialet i de täckta raderna eller täckmaterialet i radmellanrummen ska täcka minst 90 procent av den markyta som ska täckas. Gräset i radmellanrummen ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden. Marktäckningen ska bevaras fram till skörd.

Uppgifter om uppföljningen av växtligheten och skadegörarna samt den utförda bekämpning ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna som avses i 20 §. Kvitton över anskaffning av preparat eller entreprenadarbete ska kunna uppvisas vid behov.

Alternativa växtskyddsmetoder ska genomföras på minst 1,00 hektar för att ersättning ska beviljas.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer och 7 §, 12 § 2 mom., 14 § 1–4 mom. och 17 § 1 mom. rikslagen om växtskyddsmedel samt de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt 4 § 1 mom. 7 punkten rikslagen om växtskyddsmedel.

En stödmottagare som har valt det frivilliga skiftesvisa komplementet som avses i 21 § 1 mom. 4 punkten ska sprida flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödsel med placerande eller nedmyllade utrustning eller att tillföra skiftet organiskt material som har en torrsubstanshalt på minst 20 procent.

Flytgödsel och motsvarande ämnen som enligt 1 mom. ska spridas med en placerande eller nedmyllande utrustning ska spridas med en utrustning som placerar ämnet i marken genom att skära en skåra i markens yta dit ämnet rinner ner eller sprutas in, eller med en myllningsutrustning som är kopplad till enheten som sprider ut ämnet. Flytgödsel och motsvarande ämnen som sprids i växande gröda ska spridas med slangspridare som placerar ämnet ner i växtligheten. Minimimängden som ska spridas per hektar är 15 kubikmeter. En förteckning över godtagbara flytande organiska gödsel som avses i 1 mom. finns i bilaga 3. Flytgödsel och motsvarande ämnen som enligt 1 mom. ska spridas genom placering eller nermyllning kan härstamma från stödmottagarens egen gårdsbruksenhet eller någon annanstans ifrån.

De organiska materialen som avses i 1 mom. är

1) organiska gödselmedel,

2) organiska jordförbättringsmedel,

3) blandningar av organiska gödselmedel och jordförbättringsmedel,

4) fast gödsel eller komposterad gödsel som skaffats från en annan gård för nyttobruk samt

5) torr fraktion som separerats från stallgödsel.

Minimimängden som ska spridas av stallgödsel, torra fraktioner eller de godtagbara ämnen som avses i bilaga 4 är tio kubikmeter per hektar. Minimimängden som ska spridas av ämnen med högt näringsinnehåll och vars fosforhalt är minst tre kilogram per kubikmeter är minst fem kubikmeter per hektar. Miljöersättning beviljas inte för fast gödsel som sprids som organiskt ämne, om det kommer från stödmottagarens egen gårdsbruksenhet. Stödmottagaren får inte samtidigt både leverera och ta emot organiskt material, med undantag för sådant organiskt material som har bearbetats i en biogasanläggning.

5 mom. upphävt (2023/56).

Stödmottagaren ska med hjälp av ett överlåtelseavtal, ett kvitto eller en fraktsedel kunna påvisa näringsinnehållet samt produkten, leverantören och mängden i fråga om sådant material som kommer någon annanstans ifrån än från den egna gårdsbruksenheten. De använda ämnena och mängderna som har spridits ska antecknas i de skiftesvisa anteckningarna.

Åtgärden ska genomföras på minst 1,00 hektar för att ersättning ska beviljas.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § 2 mom. i lagen om gödselmedel och 6 § 1–4 mom., 6 mom. och 8 mom. 1–4 meningen samt 7 § Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Som ett krav på miniminivån ingår dessutom att materialet som sprids väljs utgående från spridningsplatsen så att den högsta tillåtna mängden som avses i 6 § 5 mom. och 7 mom. Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket och i landskapsförordningen (2023:75) om tillämpning på Åland av statsrådets förordning om användning av gödselprodukter och naturgödsel som innehåller fosfor inte överskrids med de minimimängder som enligt 2 och 4 mom. måste spridas per hektar. (2023/76)

Stödmottagaren ska åta sig att odla dragväxter för bin. Som dragväxter ska i renbestånd användas honungsfacelia, humleblomster, malva, stockros, solros, blåklint och rödklint. Inhemska arter ska användas i första hand om en tillräcklig mängd utsäde finns tillhands.

Växtligheten får inte förstöras innan blomningen är avslutad.

Insatsen ska genomföras på minst 1,00 hektar för att ersättning ska beviljas.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer samt 7 §, 12 § 2 mom., 14 § 1–4 mom. och 17 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel. (2023/76)

En skyddszon kan anläggas i områden där landskapsregeringen i en översiktsplan har konstaterat att det finns behov av att anlägga skyddszoner som en vattenförbättrande åtgärd. Skyddszonen ska anläggs längs vattendrag på åkermark och kan omfatta också permanent gräsmark om skiftets markanvändningsslag är åker. Ett skifte anses ligga vid ett vattendrag, om dess avstånd från vattendraget är högst 10 meter.

En skyddszon kan inte anläggas på

1) en i 4 § 1 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt villkorligheten avsedd torvmarksareal,

2) en i 5 § statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt villkorligheten avsedd annan areal än en torvmarksareal,

3) en i 15 § statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt villkorligheten avsedd areal med permanent gräsmark på Natura 2000-områden,

Skyddszonen ska vara minst tre meter bred. Landskapsregeringen fastställer bredden på varje enskild skyddszon. Landskapsregeringen ska härvid beakta åtminstone åkerns lutning, närheten till vattenområdet och arrondering. Om en åker i sin helhet ligger inom ett område på 50 meter från ett vattendrag, kan hela basskiftet utgöra skyddszon.

En flerårig gräsväxtlighet ska anläggas på skyddszonen under det första åtagandeåret. Växtbeståndet får anläggas med färdiga utsädesblandningar av vall- och gräsväxter. För att garantera att växtligheten etablerar sig väl tillåts gödsling i samband med anläggningen, dock inte närmare än fem meter från vattendraget. Om det på området redan finns en godtagbar växtlighet som anlagts tidigare behöver växtligheten inte anläggas på nytt. Anläggs växtbeståndet i skyddssäd ska anläggningen ske redan under den föregående växtperioden. Skyddszonen ska under hela åtagandeperioden vara täckt av en flerårig gräsväxtlighet. Efter sådden får skyddszonen inte bearbetas eller gödslas eller behandlas med kemiska växtskyddsmedel, utom vid eventuell förekomst av sådana växtskadegörare som enligt gällande lagstiftning måste bekämpas. Arealen får dock bearbetas om växtligheten måste förnyas i situationer som avses i 5 mom.

Växtligheten på skyddszonen ska, med beaktande av de vilda fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden slås årligen inom den tidsfrist som avses i 5 § och det slagna gräset ska köras bort och omhändertas på vederbörligt sätt så att syftet med vattenskyddet inte äventyras. Växtmassan får inte medföra olägenhet för miljön, och den får inte föras till skogen eller till impediment. Det slagna gräset får utnyttjas som foder till husdjur. Husdjur får beta på skyddszonen förutsatt att växtligheten på skyddsremsan inte förstörs eller markytan trampas sönder. På skyddszonen får ingen tillskottsutfodring av djuren ske.

Skyddszonen måste bevaras som jordbruksmark. Skyddszonens växtbestånd ska förnyas om växtbeståndets förmåga att producera växtmassa och binda erosionsmaterial och näringsämnen försvagas betydligt eller om det på skiftet i mer än i en ringa omfattning etablerar sig en växtlighet som är kännetecknande för annan mark än åkermark. Ny gräsväxtlighet ska anläggas genast när förhållandena medger det. Växtbestånd som upprätthålls på skyddszonen får under åren innehålla fler arter än vid anläggandet. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, till följd av bekämpning av flyghavre eller av någon annan motsvarande orsak, ska den skadade arealen besås med ny gräsväxtlighet så snart förhållandena medger det. Uppgifter om åtgärder vid anläggande och skötsel av skyddszonen, om förstörd växtlighet, om bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och om anläggande av nytt växtbestånd ska dokumenteras.

Åtgärder av kortvarig art som förbättrar vattenhushållningen får vidtas på skyddszonen. Undantag från villkoren som gäller skyddszoner får göras, om det är fråga om genomförande av vattenskyddsåtgärder i ett vattendrag som gränsar till skyddszonen.

Till åtagandet kan inte läggas till ny areal under åtagandeperioden, utom i de fall som nämns i 8 §. Ur åtagandet kan inte avföras areal under åtagandeperioden.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 4 kap. 8 § och 5 kap. 2 § vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, 5 § vattenförordningen (2010:93) för landskapet Åland, 5 § landskapslagen 2008:124) om miljöskydd, 7 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt verksamhetskraven 3 och 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. (2023/76)

I ett åtagande om naturbetesskötsel kan ingå naturbeten på kulturmark, ängar, strandängar och hagmark. Åtagandet kan inte omfatta sådana beten som är permanent gräsmark.

Naturbeten som i sin helhet består av trädbevuxna områden kan berättiga till ersättning endast om trädbeståndet består av olika trädslag av både löv- och barrträd i varierande ålder och trädbeståndet inte är dominerande och om det mellan de trädbevuxna delarna förekommer öppna ljusare partier där det växer gräs- eller ängsväxter eller om det är fråga om en björkhage. Åtagandet kan inte omfatta för följande områden:

1) Ekonomiskog eller annan sådan produktiv skogsmark som i första hand används för bedrivande av skogsbruk. Med sådana områden avses områden som i sin helhet är trädbevuxna och vars trädbestånd är ensidigt och i jämn ålder och vars fältskikt består i huvudsak av ris, så som blåbärsris, lingonris och ljung, eller mossor samt andra trädbevuxna områden som i sin helhet domineras av trädbeståndet även om det i fältskicket förekommer gräs och örter.

2) Områden som i sin helhet är trädbevuxna och vars virkesförråd överstiger 70 kubikmeter tall och gran eller 100 kubikmeter lövträd, hamlade äldre björkar och askar samt ek medräknas inte.

3) Områden där skogsförnyelse genom avverkning i fröträds- eller skärmställning eller plantering efter kalavverkning har påbörjats.

4) Områden som i sin helhet består av plantbestånd eller ungskog vars plantantal per stamantal kan anses bilda ett godtagbart plantbestånd enligt 5 § landskapsförordningen (1998:86) om skogsvård eller för andra motsvarande avverkade områden.

5) Sådana naturbeten som domineras av tvinmark, impediment eller bergsområden.

6) Områden som vuxit igen med sly eller med unga granar eller tallar i tätt bestånd.

I åtagandet kan inte heller ingå odlade gräsmattor, tomtområden och områden som används som gårdsplan, skötta park- eller rekreationsområden, rastgårdar, permanenta vägar, vidsträckta sammanhängande kala berg, myrmark eller platser på vilka djuren utfodras med tillskottsfoder och där markytan eller växtligheten förstörs av detta. I ett åtagande kan heller inte ingå områden som erhåller antingen EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem för iståndsättande åtgärder eller fortlöpande skötselåtgärder.

Om betet tillhör en skärgårdskommun kan betena bestå av en mosaikartad naturtyp med inslag av berghällar, strandpartier, buskmark och mager lågproduktiv naturskogsartad barrbland- eller hällmarkstallskog, som inte har påverkats av skogsskötselåtgärder och som enligt tradition har varit betad.

Betena som omfattas av åtagandet ska skötas med betande husdjur under hela åtagandeperioden. I motiverade fall, så som vid parasitangrepp kan ett bete lämnas obetat under ett år. Betestrycket ska motsvara foderproduktionen och -tillväxten på betet. Området får inte växa igen med sly och buskar. Kompletterande skötselåtgärder så som röjning, slåtter och putsning ska utföras om igenväxning börjar förekomma. Djuren ska beta på betet senast den 15 augusti. Gräsväxtligheten på betet ska vara väl avbetat minst en gång före den 30 september.

Djurtätheten på ska vara minst 0,4 djurenheter per hektar. Djurtätheten beräknas genom att dividera det totala antalet djurenheter av antalet betande djur med den totala betesarealen som ingår i sökandens åtagande eller åtaganden om naturbetesskötsel. Som betesdjur kan godkännas nötkreatur över två år, nötkreatur mellan sex månader och två år, nötkreatur under sex månader, får och getter över ett år, lamm och killingar över två månader och hästdjur över sex månader.

På naturbeten som omfattas av åtagandet får inte handelsgödsel eller kemiska växtskyddsmedel användas, betena får heller inte bearbetas, planteras eller besås. Bekämpning av främmande arter så som jätteloka kan undantagsvis med landskapsregeringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska växtskyddsmedel.

Åtagandet ska omfatta en på förhand definierad betesareal men arealen som insatsen genomförs på kan variera från år till år. Ersättning beviljas dock endast för de beten som under stödåret har betats i enlighet med stödvillkoren.

Tidpunkten för betesgången, antalet betande djur och de utförda skötselåtgärderna ska antecknas i beteskort.

Ur åtagandet får avföras ersättningsberättigad areal om besittningen av arealen överförs till någon annan eller om areal förs över till ett åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten och om den areal som omfattas av åtagandet efter avförandet inte sjunker under den minimiareal som avses i 7 § 3 mom. finansieringslagen. Till åtagandet kan inte läggas till ny areal under åtagandeperioden, förutom om arealen överförs från en annan odlares motsvarande åtagande eller åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten.

Ett åtagande om naturbetesskötsel kan under åtagandeperioden, utom i de situationer som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen frånträdas om stödmottagaren ingår ett åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten för hela den areal som har ingått i åtagandet om naturbetesskötsel.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskraven 3 och 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. De naturbeten som finns utanför dessa områden ska skötas så att ingen sådan naturskada som avses i 2a § landskapslagen (1998:82) om naturvård uppstår. (2023/76)

Ersättning för riktade skötselåtgärder på naturbeten kan beviljas för kulturmarksbeten och för naturbeten på strandängar, ängar och hagmark. Åtagandet kan inte omfatta sådana beten som är permanent gräsmark. Områden som ingår i åtagandet ska ha klara förutsättningar för att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet. Åtagandet kan inte omfatta sådana områden som i första hand används för skogsbruk enligt definitionen i 29 § 2 mom. 1–5 punkten eller naturreservat.

För varje enskilt bete som ingår i stödmottagarens åtagande ska en individuell skötselplan göras upp av jordbrukaren och en sakkunnig rådgivare i samarbete. Förlänger stödmottagaren sitt åtagande efter den inledande perioden om fem år i en situation som avses i 7 § 5 mom. finansieringslagen ska planen uppdateras. I skötselplanen ska de åtgärder som stödmottagaren måste genomföra under åtagandeperioden definieras. Skötselåtgärderna ska minst omfatta en årlig betning med betande husdjur men vid behov ska även slåtter och bärgning av slåtterrester, underhållsröjning av träd och buskar inklusive bärgning av röjningsrester, avlägsnande av främmande arter, lövtäkt och andra motsvarande åtgärder utföras. På området får inte sådan avverkning av trädbestånd utföras som inte ingår i den röjning som främjar den biologiska mångfalden och landskapet enligt skötselplanen.

Skötselplanen ska göras utgående från betets karaktär, artsammansättning och behov av skötsel. Planen ska omfatta minst

1) en karta på vilken åtagandets areal är markerad,

2) en allmän beskrivning av området och en uppskattning av projektets inverkan på miljön och landskapet,

3) lämplig betestidpunkt på betet,

4) betesintensitet,

5) typ av betesdjur,

6) fållindelning,

7) i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt röjning och slåtter behövs samt bortförsel av röjnings- och slåtterrester samt

8) en redogörelse för de åtgärder för vilkas genomförande det redan betalas något annat stöd eller någon annan ersättning i enlighet med ett av Europeiska unionen finansierat eller nationellt stödsystem.

Planen ska bifogas till ansökan om åtagande.

Stödmottagaren ska sköta området som omfattas av åtagandet i enlighet med den av landskapsregeringen godkända skötselplanen. Åtgärderna ska påbörjas under det första åtagandeåret på varje skifte som ingår i åtagandet, om inte den godkända planen förutsätter något annat.

I ett åtagande kan inte ingå områden som redan erhåller antingen EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem för motsvarande åtgärder.

Betena ska betas med ett lämpligt och för artsammansättningen anpassat betestryck så att området varken blir över- eller underbetat. Tillskottsutfodring får ske endast under högst två veckor i början och under högst två veckor i slutet av betesperioden. Betet ska dessutom avskiljas med stängsel från gödslade betesvallar på åkermark för att ett för området lämpligt betestryck ska åstadkommas och för att en negativ gödslingseffekt från gödslade betesvallar på åkermark ska undvikas. På det område som omfattas av åtagandet får inte handelsgödsel eller kemiska växtskyddsmedel användas och det får heller inte bearbetas, planteras eller besås. Bekämpning av främmande arter såsom jätteloka kan undantagsvis med landskapsregeringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska växtskyddsmedel.

Uppgifter om antalet betande djur, tidpunkt för betesgång och betesperiodens längd, utförda skötselåtgärder samt tidpunkt ska antecknas i en skötseldagbok.

Till åtagandet kan inte läggas till ny areal under åtagandeperioden och ur åtagandet kan inte avföras areal under åtagandeperioden.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskraven 3 och 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. De naturbeten som finns utanför dessa områden ska skötas så att ingen sådan naturskada som avses i 2a § landskapslagen (1998:82) om naturvård uppstår. (2023/76)

Ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser kan omfatta renrasiga ålandsfår, får av finsk lantras samt nötkreatur av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap. Ett djur av en ursprungsras är renrasigt om det är infört i huvudavdelningen för respektive djurras stambok i enlighet med 6 § lagen om djuravelsverksamhet (FFS 319/2014). Jordbrukaren ska under hela åtagandeperioden hålla renrasiga djur av den djurart som åtagandet gäller. Antalet djur i åtagandet kan minska under åtagandeperioden. En anmälan om de djur som ska avföras från åtagandet ska lämnas skriftligen till Ålands landskapsregering inom 14 kalenderdagar från det att de avfördes. Ersättning betalas för de djur som ingår i åtagandet och som har varit i jordbrukarens besittning under hela åtagandeperioden eller för djur som har ersatt ett annat djur. Djur som omfattas av ett åtagande kan under åtagandeperioden ersättas med djur av motsvarande ras som jordbrukaren har i sin besittning vid tidpunkten för ersättandet. Djuret ska ersättas inom 14 kalenderdagar från det att det djur som ska ersättas har avlägsnats från sökandens besittning eller har dött. Det ersättande djuret ska uppfylla villkoren för erhållande av ersättning från och med tidpunkten för ersättandet.

För att godkännas till åtagandet ska djuren ha ett intyg av vilket härstamningen framgår. Intyget får utfärdas av en i 3 § lagen om djuravelsverksamhet avsedd sammanslutning som godkänts som stambokförare.

De nötkreatur och får som omfattas av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser ska ha producerat en renrasig avkomma minst en gång under de två år som föregår tidpunkten då djuret införs i åtagandet. Som produktion av avkomma anses att djuret har fött en levande eller en död avkomma. Dräktighet genom eller donation av embryo anses inte vara produktion av en renrasig avkomma.

För de får som ingår i åtagandet ska det finnas en uppdaterad avelsplan för aveln av renrasiga djur på gården. Avelsplanen ska innehålla

1) målen för aveln av djurmaterialet på gården,

2) hur de renrasiga fåren som omfattas av åtagandet beaktas vid aveln,

3) en plan över de betäcknings- och insemineringsgrupper där en bagge av samma ras används samt

4) beaktande av graden av släktskap hos den avkomma som föds.

För att ett nötkreatur ska kunna ingå i åtagandet ska dess inavelsgrad understiga 6,25 procent. Vid beräkningen av graden av släktskap ska sex föräldragenerationer användas. En i 2 mom. avsedd sammanslutning som godkänts som stambokförare tillhandahåller beräkningen av inavelsgraden. Beräkningen ska fogas till ansökan om åtagande.

Ersättning kan beviljas för ett djur som har identifierats och registrerats i enlighet med vad som föreskrivs i

1) artikel 102 samt del IV avdelning I kapitel 2 avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”),

2) artiklarna 22 och 23, del III avdelning I kapitel 1 och 2 samt avdelning II kapitel 1 och 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg och

3) artiklarna 3, 13 och 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur, samt i lagen om registrering och identifiering av djur (FFS 1069/2021) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den lagen.

Djuren ska finnas på den anmälda djurhållningsplatsen. Aktören på djurhållningsplatsen ska iaktta skyldigheten att föra och bevara journaler enligt artikel 102 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).

8 mom. upphävt (2023:129).

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom. djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland samt 3 § 1 mom. första och andra meningen, 2 mom. och 3 mom., 5 §. 1 mom., 2 mom. första och tredje meningen, 3 mom., 5 mom. första, andra och tredje meningen, 6 mom. första meningen, 6 § 2 mom., 7 § 6 mom., 8 § 3 mom. första meningen och 21 § 1 mom. tredje och fjärde meningen djurskyddsförordningen (1998:96) iakttas.

Om det anslag som finns att tillgå för uppfödning av ursprungsraser överskrids med det antal djurenheter som ingår i åtagandena ges de sökanden företräde som det föregående året har haft ett motsvarande åtagande om uppfödning av ursprungsaraser. Ett nytt åtagande kan ingås för högst samma djurantal, djurart och djurraser som ingick i åtagandet för det föregående året.

På basen av ett gårdsomfattande miljöåtagande som avses i 7 § 1 mom. 1 punkten finansieringslagen kan miljöersättning betalas för den ersättningsberättigade areal som ingår i åtagandet och som uppges i den årliga ansökan på det sätt som landskapsregeringen bestämmer, och som är i sökandens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Ersättningen kan betalas för sådan jordbruksmark var markanvändningsslag är åker och som används för odling av åker- och trädgårdsväxter. Sökanden kan i sin årliga ansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om den minimiareal som avses i 7 § 2 mom. finansierings uppfylls trots detta.

Ersättning betalas inte för

1) trädgårdsland,

2) trädor,

3) arealer med energiväxter med vedstam,

4) arealer med sådan hampa som inte berättigar till grundläggande inkomststöd som Europeiska unionen finansierar fullt ut eller

5) arealer som berörs av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare.

Ersättning för de skiftesvisa komplementen som avses i 21 § betalas för den ersättningsberättigade areal på vilken åtgärden genomförs.

Ersättning för det skiftesvisa komplementet som avses i 24 § betalas för högst 30 procent av den totala ersättningsberättigade arealen på gårdsbruksenheten. Om det årliga arealmålet som ställts upp i den strategiska planen överskrids eller underskrids kan den maximala arealen som ersättning kan betalas för på en gårdsbruksenhet ändras till följande åtagandeår. Om sökanden uppfyller kravet på växtföljd enligt 10 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden med en mellangröda som sås efter den gröda vars skörd har bärgats, kan för samma areal inte betalas miljöersättning för det skiftesvisa komplementet som avses i 24 §.

Ersättning för det skiftesvisa komplementet som avses i 26 § kan inte betalas om det på grund av kraven som ingår i villkorlighet inte är möjligt att på det sätt som åtgärden förutsätter bearbeta in i jorden det organiska material som sprids.

På basen av ett åtagande som avses i 29 § betalas ersättning för den areal som omfattas av åtagandet och som betas under åtagandeåret. På basen av ett åtagande som avses i 28 och 30 §§ betalas ersättning för den areal som omfattas av åtagandet. Om förfarandet för återställandet av permanent gräsmark måste tas i bruk kan ingen ersättning längre betalas för sådana skyddszoner som avses i 28 § och som har anlagts på permanent gräsmark. Ersättning för uppfödning av ursprungsraser betalas i enlighet med djurantalet i åtagandet omräknat till djurenheter.

Till en stödmottagare som uppfyller stödvillkoren betalas i miljöersättning följande eurobelopp.

Ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. finansieringslagen börjar den 1 maj det år då åtagandet ingås. Åtagandeåret och åtagandeperioden börjar den 1 maj och slutar den 30 april. Åtagandet förblir i kraft även om den som har ingått åtagandet inte ansöker om en årlig utbetalning av den ersättning som åtagandet berättigar till, om den årliga ansökan inte har lämnats in av orsaker som avses i 34 § 2 mom. finansieringslagen.

Stödmottagaren ska ha tillräckliga kunskaper i ekologiska produktionsmetoder. En stödmottagare som inte under åren 2014–2022 har haft ett åtagande om ekologisk produktion som avses i 48 § landskapsförordningen (2016:42) om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar och som på grund därav deltagit i kurser i ekologiska produktionsmetoder som sammanlagt har omfattat minst fyra dagar ska ha genomgått en minst fyra dagar lång grundkurs i ekologiska produktionsmetoder innan åtagandet ingås. Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning ska den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet. Utbildningskravet ska uppfyllas senast 30 april det år då åtagandet ingås. En sökande som inte under åren 2014–2022 har haft ett åtagande om ekologisk produktion som avses ovan ska till landskapsregeringen lämna ett intyg över att utbildningskravet uppfylls senast när den årliga ansökan ska lämnas in.

En stödmottagare som inte redan är anmäld till kontrollsystemet om ekologisk produktion ska anmäla sig tillkontrollsystemet senast den 30 april det är då åtagandet ingås. Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden vara ansluten till kontrollsystemet och finnas i det register som avses i 6 § landskapslagen (1995:52) om ekologisk produktion. Utesluts sökanden från kontrollsystemet och från registret förfaller åtagandet.

Stödmottagaren ska följa de produktionsvillkor som anges i EU-förordningen om ekologisk produktion och i de kompletterande författningarna.

Stödmottagaren ska under åtagandeperioden delta i en kursdag om ekologiska produktionsmetoder. Har stödmottagaren också ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion ska stödmottagaren också delta i en kursdag om ekologisk husdjursproduktion.

Ett åtagande om ekologisk produktion kan inte omfatta sådan mark som ingår i ett gårdsomfattande miljöåtagande som avses i 14 § eller i ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner som avses i 28 §.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, 6 § 2 mom. lagen om gödselmedel, 9 § i statsrådets förordning om användning av gödselprodukter och naturgödsel som innehåller fosfor, 5, 6, 7 och 9 §§ Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruk och verksamhetskrav 7 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer. Vid användning av växtskyddsmedel ska de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt rikslagen om växtskyddsmedel iakttas. (2023/76)

En stödmottagare som har ingått ett åtagande om ekologisk produktion kan genomföra sådana frivilliga skiftesvisa komplement som avses i 21 §. Stödmottagaren kan dock som bekämpningsmetod välja endast den metod som avses i 25 § 6 punkten. De frivilliga skiftesvisa komplementen kan väljas årligen med beaktande av begränsningarna i 22 §.

Sökanden får inte för sådana skiften som omfattas av ett åtagande om ekologisk produktion välja den åtgärd i miljösystemet som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare.

I ett åtagande kan ingå endast ersättningsberättigande skiften vars markanvändningsslag är åker.

Arealen som omfattas av åtagandet ska vara godkänd i kontrollsystemet för ekologisk produktion från början av åtagandeperioden eller från och med den tidpunkt som avses i 41 § och vidare under hela åtagandeperioden. Areal som läggs om till ekologisk produktion i ett senare skede kan inte tas med i åtagandet. En stödmottagare som bedriver ekologisk produktion på endast en del av sin gårdsbruksenhet kan bedriva konventionell odling och ekologisk odling parallellt endast under de förutsättningar som anges i EU-förordningen om ekologisk produktion.

Arealen som omfattas av åtagandet ska odlas enligt ekologiska produktionsmetoder och på de skiften som ingår i åtagandet ska stödmottagaren tillämpa en ändamålsenlig växtföljd i enlighet med de ekologiska produktionsregler som fastställs i EU-förordningen om ekologisk produktion och de kompletterande författningarna, med undantag av den areal som odlas med permanenta grödor eller jordgubbar. Sådana skiften som odlas med andra grödor än permanenta grödor eller jordgubbar och på vilka en ändamålsenlig växtföljd inte kan iakttas kan inte ingå i åtagandet. På sådan areal som något år tillfälligt inte kan odlas måste ändå minst de villkor som fastställts i EU-förordningen om ekologisk produktion följas och skiftet måste omfattas av den årliga produktionskontrollen även om ingen ersättning beviljas för skiftet.

Stödmottagaren ska på arealen som omfattas av åtgärden bedriva jordbruksverksamhet i enlighet med 5 § rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare.

Ett skifte som är i gemensamt bruk kan ingå i åtagandet endast om samtliga jordbrukare som odlar skiftet bedriver ekologisk produktion på skiftet.

Till ett åtagande om ekologisk produktion får med beaktande av anslagssituationen i landskapets budget fogas sådan ersättningsberättigad areal som avses i 7, 9 och 10 §§. På arealen som fogats till åtagandet under åtagandeperioden ska villkoren för ekologisk produktion iakttas från början av odlingssäsongen det år då arealen fogas till åtagandet.

Till ett åtagande om ekologisk produktion kan fogas sådan areal som har ingått i en annan jordbrukares åtagande om ekologisk produktion och som denna har uppgett i den årliga ansökan det föregående året. Två jordbrukare som vardera har ingått ett åtagande om ekologisk produktion kan under åtagandeperioden sinsemellan byta areal som omfattas av åtagandena.

Ur åtagandet om ekologisk produktion får avföras areal

1) om besittningen av arealen eller dess rätt till ersättning överförs till någon annan eller

2) om stödmottagaren i enlighet med 9 § för över rätten till ersättning till ett annat icke ersättningsberättigande skifte i sin besittning som ansluts till åtagandet

och om den areal som ingår i åtagandet efter att areal avförts inte sjunker under den minimiareal som avses i 8 § 2 mom. finansieringslagen. Areal som inte längre är jordbruksmark men som ändå är kvar i sökandens besittning måste avföras från åtagandet. Tar stödmottagaren areal ur åtagandet och fortsätter att odla den konventionellt återkrävs ersättningen som beviljats för ekologisk produktion.

Ersättning för ekologisk växtproduktion kan betalas för den ersättningsberättigad arealen som ingår i sökandens åtagande om ekologisk produktion och som odlas på det sätt som avses i 40 §. Arealen ska uppges i den årliga ansökan om utbetalning på det sätt som landskapsregeringen årligen beslutar och vara i sökandens besittning senast den 15 juni under året i fråga.

Ersättning kan beviljas för avsalugrödor och för foderväxter. Därutöver kan ersättning beviljas för gröngödslingsvall. Gröngödslingsvallarna ska ingå i gårdens normala växtföljd och kan inte placeras i växtföljden efter en vall, en markförbättrande växt eller saneringsväxt som avses i 23 § eller efter en naturvårdsvall eller mångfaldsväxter som avses i 13 § 2 och 4 punkten rikslagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Under åtagandeperioden får gröngödslingsvall odlas på samma skifte under högst två år. En gröngödslingsvall får inte gödslas.

Till en sökande som har valt åtgärden som avses i 26 § punkten kan ersättning betalas endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion.

Har sökanden anslutit sig till produktionskontrollen samma år som åtagandet ingås betalas ersättning först när sökandens gårdsbruksenhet har godkänts i den produktionskontroll som avses i 36 §.

Ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion kan omfatta nötdjur, får, getter, svin och fjäderfän som sökanden eller sökandens familjemedlemmar innehar. Husdjuren som ingår i åtagandet ska omfattas av kontrollsystemet för ekologisk produktion från början av åtagandeperioden. På gårdsbruksenheten kan det finnas också konventionell djurproduktion om djuren är av en annan djurart än de som ingår i åtagandet om ekologisk produktion och skötseln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med EU-förordningen om ekologisk produktion.

Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom. djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland samt 3 § 1–3 mom., 5 § 2 mom. tredje meningen och 5 mom. andra meningen, 6 § 2 mom., 8 § 3 mom. första meningen, 12 § 2 mom. 4 mom. och 6 mom. andra meningen, 10 § 10 mom. och 21 § 1 mom. tredje och fjärde meningen djurskyddsförordningen (1998:96).

Ersättning för ekologisk husdjursproduktion betalas för foderväxter utöver den ersättning som betalas för ekologisk växtproduktion. Ersättningen betalas per hektar utgående från antalet djur på gårdsbruksenheten omräknat till djurenheter på det sätt som beskrivs i 11 §. Ersättning betalas för det antal hektar för vilka det finns motsvarande 1 djurenhet per hektar, dock högst för den areal som ingår i åtagandet om ekologisk växtproduktion och som odlas med foderväxter. Om det antal djurenheter som avses i 8 § 3 mom. finansieringslagen inte uppfylls under åtagandeåret eller om åtagandet ändrar på det sätt som avses i 32 § 1 mom. finansieringslagen betalas ingen ersättning för ekologisk husdjursproduktion. Om stödmottagaren under åtagandeperioden övergår till konventionell djurproduktion återkrävs ersättningen som beviljats för den ekologiska djurproduktionen.

Till sökanden som har anslutit sig till produktionskontrollen samma år som åtagandet ingås och till sökanden som har bytt djurart under åtagandeperioden betalas ersättning först när produktionen har godkänts i den produktionskontroll som avses i 36 §.

Vid beräkning av antalet djurenheter som avses i 8 § 3 mom. finansieringslagen och 45 § i denna landskapsförordning ska det genomsnittliga djurantalet på gårdsbruksenheten under det kalenderår som ligger till grund för ersättningen beaktas i enlighet med 4 § statsrådets förordning om djurenheter i vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (FFS 1378/2022). Vid beräkningen av antalet djurenheter ska djurantalet från början av åtagandeperioden beaktas. Om djurarten ändras ska vid beräkningen av antalet djurenheter djurantalet beaktas

1) från ingången av det kalenderår som följer på året efter att djurarten i fråga anslöts till kontrollsystemet för ekologisk produktion om detta inträffar efter den 30 april eller,

2) från åtagandeårets börjar till utgången av kalenderåret i fråga om djurarten i fråga anslöts till kontrollsystemet för ekologisk produktion om detta inträffar före den 30 april.

Den djurart som utgör grund för beräkningen kan ändras endast från ingången av ett åtagande- eller kalenderår. Vid beräkningen av djurantalet ska beaktas i 30 § rikslagen om märkning och registrering av djur avsedda registrerade djur och djur som anmälts på det sätt som landskapsregeringen beslutat om.

På sökandens begäran kan det antal djur som ägs av ett sådant företag i sammanslutningsform som under ersättningsåret i fråga inte har ansökt om ersättning för ekologisk husdjursproduktion räknas med i antalet djur på en gårdsbruksenhet som har ansökt om ersättningen, förutsatt att det bestämmande inflytandet i företaget i sammanslutningsform innehas av medlemmar i familjeföretaget så att

1) det bestämmande inflytandet i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag enligt bolagsavtalet innehas av en eller flera sådana bolagsmän som uppfyller förutsättningarna för beviljande av ersättning för ekologisk produktion, eller

2) det bestämmande inflytandet i ett aktiebolag innehas av en eller flera sådana aktieägare, eller medlemmar i ett andelslag, som uppfyller förutsättningarna för beviljande av ersättning för ekologisk produktion.

Med bestämmande inflytande i ett aktiebolag avses i denna landskapsförordning ett aktieinnehav som innebär att jordbrukaren tillsammans med medlemmarna i hans eller hennes familjeföretag direkt innehar mer än hälften av det sammanlagda röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Sökanden eller medlemmarna i hans eller hennes familjeföretag ska utöva bestämmande inflytande i företaget i sammanslutningsform senast den 30 april under ersättningsåret i fråga.

Djuren i ett företag i sammanslutningsform kan räknas endast en sådan gårdsbruksenhet till godo, som medlemmarna i ett familjeföretag besitter i dess helhet.

Till en sökande som uppfyller villkoren för erhållande av ersättning betalas i ersättning för ekologisk produktion följande eurobelopp per hektar

Kompensationsersättning kan beviljas för den ersättningsberättigade jordbruksmark som avses i 7 och 9 §§ och som sökanden uppger i sin årliga ansökan på det sätt som landskapsregeringen årligen beslutar och som är i sökandens besittning under det år för vilken ersättning beviljas senast den dag då den årliga ansökan ska lämnas in under året i fråga.

Kompensationsersättning kan betalas för jordbruksmark som berättigar till kompensationsersättning. Andelen träda och naturvårdsvall får utgöra högst 25 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigade areal vars markanvändningsslag är åker. I den ovannämnda andelen beaktas inte i 11 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden avsedd areal som inte ger skörd. Om andelen är större än detta kan ersättning för träda och naturvårdsvall dock betalas för den areal som fås då summan av gårdsbruksenhetens övriga ersättningsberättigade åkerareal divideras med tre.

Kompensationsersättning betalas inte för

1) trädgårdsland,

2) arealer med energiväxter med vedstam,

3) arealer med sådan hampa som inte berättigar till grundläggande inkomststöd som i sin helhet finansieras av Europeiska unionen,

4) arealer av vide som används för flätning eller

5) arealer vilka har uppgetts att inte odlas.

Kompensationsersättning kan beviljas till följande eurobelopp per hektar

Kompensationsersättning kan beviljas enligt gårdsbruksenhetens storlek enligt följande.

Ett basskifte ska avgränsas på det sätt som avses i 20 § 2 mom. statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. Med miljöavtalsområde i 4 punkten ska likställas areal som avses i 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen.

Ett basskifte ska utgöras av jordbruksmark utom om det är fråga om areal som ingår i ett åtagande som avses 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen. Av arealen som avses i 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten finansieringslagen ska bildas nya basskiften om arealen inte redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte.

Ett basskifte kan bara vara i en stödsökandes besittning åt gången. Ett basskifte kan dock vara i flera stödsökandes besittning, om det är fråga om skiften i gemensamt bruk.

Basskiftena införs i åkerskiftesregistret i digitaliserad form. Ett basskiftes digitaliserade areal är den maximala stödberättigande areal som avses i artikel 2.7 a i förordningen om kvalitetsbedömning. Förhandsifyllda uppgifter om den maximala arealen, läget och gränserna för ett basskifte ska i stödansökan rättas till i fråga om de stöd som avses i 1 § i denna förordning före den tidsfrist som avses i artikel 3.2 i förordningen om ansökningssystem.

Basskiften för vilka stöd inte söks och som är mindre än 0,05 hektar behöver inte uppges i den årliga stödansökan, om skiftenas totala areal är högst en hektar. De som ansöker om stöd ska emellertid i stödansökan uppge om de besitter sådana skiften.

Ett jordbruksskifte utgörs av ett sådant område i åkerskiftesregistret som avses i 21 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. Med den skiftesspecifika åtgärd som avses i 3 mom. likställs det skiftesvisa komplementet som avses i 25 § i denna landskapsförordning.

Ett jordbruksskifte ska vara minst 0,05 hektar för att vara berättigad till ersättning.

Ett kantdike kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte på det sätt som föreskrivs i 22 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Ett tegdike eller annat smalt dike kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte det på det sätt som föreskrivs i 23 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Områden med träd och buskar ska utelämnas från arealen av ett basskifte som består av jordbruksmark på det sätt som föreskrivs 24 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Odlingstekniska vändtegar och skötsel- och körgångar för trädgårdsväxter kan godkännas som en del av arealen av ett basskifte och ett jordbruksskifte på det sätt som föreskrivs i 25 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Som skottskog med kort omloppstid som hör till de permanenta grödorna kan betraktas sådana arealer som uppfyller villkoren i 11 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Som areal med permanent gräsmark betraktas sådan areal som uppfyller villkoren i 10 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Ersättning som kan betalas för hampa som uppfyller villkoren i 12 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Jordbruksmark får användas för andra ändamål än jordbruk på det sätt som avses i 8 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd.

Avförande av jordbruksmark från jordbruksanvändning och iståndsättning i ett senare skede ska ske på det sått som avses i 9 § statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. På rätten till ersättning för areal som avförs tillämpas vad som stadgas i 7 § i denna landskapsförordning.

Ansökan om överföring av åtagande som avses i 32 § 3 mom. ska lämnas in skriftligen till landsskapsregeringen på en av landskapsregeringen anvisad blankett.

Om ett åtagande förlängs på det sätt som avses i 7 § 5 mom. och 8 § 4 mom. finansieringslagen förblir dess innehåll och villkor sådana de lyder när åtagandet förlängs, om inte något annat föreskrivs i denna landskapsförordning.

Den ersättning som avses i denna landskapsförordning beviljas om inte något annat följer av Europeiska kommissionens beslut om den.

Denna landskapsförordning träder i kraft den 15 maj 2023. Bestämmelsen i 31 § 5 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2025.

Bestämmelserna i 32 § tillämpas inte på åtaganden om uppfödning av ursprungsraser som ingås år 2023.

Har den som ansöker om ett gårdsomfattande miljöåtagande högst fem år gamla resultat från en markkartering kan dessa godkännas förutsatt att resultaten uppfyller villkoren i 18 §.

Om en gröngödslingsvall som avses i 43 § 2 mom. anläggs under år 2023 ska grödan som odlades på skiftet år 2022 beaktas.

Djur som omfattas av ett sådant åtagande om uppfödning av ursprungsraser som avses i 40 § landskapsförordningen (2016:42) om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningaroch som upphör att gälla den 30 april 2023 kan tas in i ett motsvarande åtagande enligt denna landskapsförordning. För ovannämnda djur betalas miljöersättning med stöd av denna landskapsförordning från och med den 1 maj 2023.

Som ett krav på miniminivå ska från och med den 1 januari 2024 iakttas 10 § statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Före den nämnda tidpunkten ska kravet på växtföljd i 2 mom. i denna paragraf iakttas som ett krav som ingår miniminivån.

Under år 2023 ska grödan vara en annan än året innan på minst 33 procent av den åkerareal som under år 2023 är i stödmottagarens besittning, och som har anmälts i den årliga ansökan samt på vilken en ettårig gröda har odlats året före stödansökan lämnas in.

Med ettårig gröda avses

1) ettåriga växter som odlas i Finland och som är avsedda för jordbruksproduktion av olika växtsläkten och

2) en ettårig art som hör till korsblommiga (Brassicaceae), potatisväxter (Solanaceae) eller gurkväxter (Cucurbitaceae).

Ettåriga grödor, som inte omfattas av kraven i 2 mom., är utöver de växter och sådan mark som ligger i träda som avses i fotnot 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer potatis, morötter, sockerbetor, huvudkål, lök samt röd- och gulbeta.

Höstsådda och vårsådda grödor, speltvete samt sekundära grödor (mellangröda), som ska sås efter en gröda som har växt samma år och vars skörd bärgas, räknas som olika odlingsväxter. Mellangrödorna ska sås senast den 31 augusti och bevaras fram till och med den 31 oktober. Följande växter som odlas i blandade växtbestånd är olika grödor:

1) blandade växtbestånd av oljeväxter och spannmål,

2) blandade växtbestånd av proteingrödor och spannmål,

3) blandade växtbestånd av oljeväxter och proteingrödor,

4) blandade växtbestånd av spannmål,

5) blandade växtbestånd av proteingrödor,

6) blandade växtbestånd av oljeväxter,

7) blandade växtbestånd av markförbättrings- och saneringsgrödor,

8) blandade växtbestånd av viltväxter som mångfaldsväxter,

9) blandade växtbestånd av insektspollinerade växter och landskapsväxter som mångfaldsväxter,

10) blandade växtbestånd av ängsväxter som mångfaldsväxter,

11) ettåriga blandade växtbestånd av åkerfågelväxter som mångfaldsväxter och

12) blandade växtbestånd där olika växtarter finns bredvid varandra och varje enskild art utgör mindre än 0,05 hektar.

Vad som i denna paragraf föreskrivs gäller inte de jordbruksföretag som avses i a–c i fotnot 4 i bilaga III till EU-förordningen om strategiska planer.