Förslag om att inte genomföra internetröstning

Landskapsregeringen föreslår ändringar i vallagen (2019:45) för Åland. De föreslagna ändringarna berör möjligheterna till förtidsröstning via internet för väljare som är bosatta utanför Åland och förfarandet för brevröstning.

Förutsättningarna för internetröstning i samband med lagtingsvalet 2023

Enligt vallagen ska förtidsröstning via internet anordnas i lagtingsval för röstberättigade som inte har en hemkommun på Åland om det finns ett tillförlitligt system för det. Internetröstning var planerat att användas för första gången i samband med lagtingsvalet 2019. Innan röstningen kunde inledas beslöt dock centralnämnden för lagtingsval att avbryta röstningen eftersom det inte gick att säkerställa att systemet var tillförlitligt.

I och med att internetröstningen inte kunde genomföras i lagtingsvalet 2019 har landskapsregeringen under den nuvarande mandatperioden utrett förutsättningarna för att genomföra internetröstning i samband med nästa ordinarie lagtingsval hösten 2023. I utredningen som nu färdigställts konstaterar landskapsregeringen att internetröstning fortsättningsvis är mycket ovanligt runtom i världen. Både i Finland och Sverige har ansvariga myndigheter rekommenderat att internetröstning inte ska användas. Samtidigt kan det konstateras att cybersäkerhetshotet har blivit mer komplext och att ett flertal attacker också drabbat åländska aktörer under de senaste åren. Ytterligare finns det risker med olika typer av desinformationskampanjer som kan försöka undergräva förtroendet för valsystemet genom att sprida felaktig information och rykten om internetröstningen.

Det är centralt för demokratin att allmänheten har förtroende för valmyndigheterna och att valets integritet säkerställs i alla lägen. I en situation där internetröstningen igen behöver ställas in med kort varsel eller avbrytas kan myndigheternas förtroende skadas. Samtidigt behöver den möjligheten alltid finnas eftersom systemet för internetröstning när som helst kan bli utsatt för en ny risk eller en attack. I landskapsregeringens utredning beskrivs även kostnaden för att genomföra internetröstning som hög både i förhållande till vad det kostar att arrangera valet i övrigt och i förhållande till att systemet endast används under en kortare period vart fjärde år. Att arrangera valet i övrigt kostar omkring 155 000 euro medan kostnaden för endast internetröstning uppskattas till omkring 250 000 euro. Samtidigt är det viktigt att betona att kostnaden för projektet inte är den viktigaste faktorn att ta med i bedömningen utan det är och förblir valets integritet.

I helhetsbedömningen över för- och nackdelar med internetröstning konstateras avslutningsvis att röstberättigade som är bosatta utanför Åland och skulle ha möjlighet att rösta via internet inte heller gynnas av att det fram till röstningsperioden riskerar råda en osäkerhet kring om det kommer att vara möjligt att internetrösta eller inte. Allmänheten bör långt på förhand vara medveten om vilka alternativ för röstning som finns tillgängliga. Landskapsregeringens slutsats är därför, i och med de höga riskerna, att internetröstning inte kan förordas som valmetod i lagtingsvalet 2023 och att förutsättningarna för internetröstning är osäkra även på längre sikt. Eftersom bestämmelser om val ska fattas på lagnivå, det vill säga av lagtinget, kommer ett lagförslag om att inte genomföra internetröstning att arbetas fram av lagberedningen och överlämnas till lagtinget. Samtliga lagtingspartier har redan i det här skedet haft möjlighet att inkomma med utlåtanden rörande landskapsregeringens utredning men även lagförslaget kommer att skickas på remiss.

Även om möjligheten att förtidsrösta via internet för väljare som är bosatta utanför Åland föreslås tas bort kommer landskapsregeringen att aktivt omvärldsbevaka utvecklingen inom området och söka eventuella samarbeten med framförallt de övriga nordiska länderna. Avsikten är samtidigt att inleda en digitalisering av valsystemet i allmänhet vilket bland annat kan innebära att utveckla ett motsvarande valdatasystem som används i Finland.

-Ålänningarna ska kunna vara trygga med att valen genomförs på ett så säkert sätt som möjligt. Det får inte finnas någon osäkerhet eller ovisshet kring arrangemangen. Därför ser vi inget annat alternativ än att inte använda internetröstning som valmetod i nuläget, säger vicelantråd Harry Jansson.

Brevröstning

I samband med att förtidsröstningen via internet har utretts har även förfarandet för brevröstning setts över. Gällande brevröstningen föreslås lagändringar som innebär att landskapsregeringen tar över ansvaret att distribuera brevröstningshandlingar från kommunerna. Avsikten är att brevröstningshandlingar enkelt ska kunna beställas från en och samma myndighet. Ytterligare föreslås det specificeras att brevröstningshandlingar tidigast kan beställas tre månader före valdagen och fram till och med tio dagar före valdagen.