Främmande arter

Främmande arter är djur och växter som inte naturligt hör till den åländska naturen, men som oavsiktligt eller avsiktligt har införts eller själva har invandrat hit. Invasiva arter är sådana arter som hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vissa arter kan även ha effekter för ekonomisk verksamhet och människans hälsa.

På Åland påträffas invasiva främmande arter som har ekonomiska, miljömässiga, hälsomässiga och sociala effekter. De kan således utgöra ett hot mot den inhemska floran och faunan på olika sätt. Introducerade arter kan även vara bärare av tidigare frånvarande sjukdomar som de själva är mer eller mindre resistenta mot men som kan slå ut närbesläktade inhemska arter.

De ekonomiska konsekvenserna kan också vara stora när nya, oönskade arter ska bekämpas. När en invasiv art väl har etablerat sig är den oftast omöjlig att utrota och därför är ingrepp i tidigt skede det bästa sättet att hantera invasiva främmande arter. Då hanteringsåtgärder vidtas, måste åtgärder för att bekämpa förekomster ofta göras årligen, vilket leder till höga återkommande kostnader.

Landskapsregeringen ansvarar för den allmänna samordningen av frågor kring främmande arter på Åland, såsom den nationella strategin för främmande arter och utvecklingen av lagstiftningen.

Invasiva främmande arter av unionsbetydelse

Inom EU är det EU-förordningen från oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (1143/2014) som styr arbetet kring invasiva främmande arter. Förordningen riktas mot de arter som tagits upp i en lista över invasiva främmande arter (unionsförteckningen) som anses vara skadliga för alla unionens medlemsländer. Alla de arter som ingår i unionsförteckningen härstammar från områden utanför unionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter

Målsättningen med förordningen är att minska de skador som främmande arter orsakar för naturen, samhället och ekonomin samt att förhindra spridningen av nya invasiva främmande arter till EU-området. Åtgärderna i förordningen är främst inriktade mot sådana arter som anses tillhöra de mest skadliga invasiva främmande arterna. Denna förordning har sporrat arbetet kring främmande arter vid landskapsregeringen och målet är att sprida vidare engagemanget till privatpersoner, näringslivet och intresseföreningar.

EU-länderna fattade beslut om den första upplagan av unionsförteckningen i december 2015. Den första EU-förteckningen över invasiva främmande arter trädde i kraft i augusti 2016 och omfattade initialt sammanlagt 37 arter. I den ingick fem främmande arter som förekommer i  naturen både i Finland och Sverige: av växterna tromsöloka, bredloka och gul skunkkalla, av de ryggradslösa djuren signalkräfta och kinesisk ullhandskrabba. Utöver dessa innehåller förteckningen sällskaps-, hobby- och keldjur eller arter som hålls i djurparker, såsom tvättbjörn, sibirisk jordekorre, östlig rävekorre, gulbukig vattensköldpadda (som innefattar underarterna gulbukig, gulörad och rödörad vattensköldpadd)a samt nutria eller sumpbäver, som också hållits i pälsfarmer.

I juni 2017 godkändes av EU:s medlemsländer ytterligare 12 nya arter som ska upptas i förteckningen över invasiva främmande arter. De nya arter som har upptagits i förteckningen över invasiva arter är nilgås, alternanthera philoxeroides, sidenört, smal vattenpest, röd jättegunnera, jätteloka, jättebalsamin, microstegium vimineum, kamslinga, mårdhund, bisam och fjäderborstgräs. Den kompletterade förteckningen och begränsningarna trädde i kraft i början av hösten 2017, för mårdhundens del dock först i februari 2019, efter en övergångsperiod. I juni 2019 antogs en ytterligare komplettering av förteckning med ytterligare 17 arter. Således är det nu sammanlagt 66 arter som omfattas av regelverket om invasiva främmande arter (se bifogade dokumentet om unionsförteckningens arter)

Av de arter som senare har upptagits i EU:s förteckning är jättelokan och jättebalsaminen sådana växtarter som förekommer på Åland. Jättelokan kan etablera sig i många olika slags livsmiljöer. På gynnsamma växtplatser bildar den stora täta bestånd som kväver all annan växtlighet. Jättelokan medför även hälsorisker för människan. Även jättebalsaminen tränger undan den ursprungliga växtligheten. Växtbestånd med jättebalsamin kan få sin början när trädgårdsavfall förs ut i naturen utanför tomterna. Åland kan inom ramen för sin nationella plan för hantering av invasiva främmande arter välja vilka bekämpningsåtgärder som ska prioriteras.

På Åland kan även fjäderborstgräs förekomma odlad som eterneller och snittblommor, smal vattenpest kan ha sålts som akvarieväxt, röd jättegunnera och sidenört växer eventuellt som prydnadsväxter. Sedan den kompletterade EU-förteckningen trädde i kraft är det förbjudet att odla och sälja arterna. Företag som säljer arter som ingår i EU-förteckningen över invasiva främmande arter kan sälja dem ännu i ett år från det att förteckningen har trätt i kraft. Om arterna säljs eller överlämnas till en annan kommersiell ägare eller till forsknings- eller skyddsverksamhet är tidsfristen två år. Efter att tidsfristerna gått ut måste företagen tömma sina lager på de arter som ingår i förteckningen.

I EU-förteckningen över invasiva främmande arter ingår även mårdhunden, som redan har spridit sig kraftigt också i Ålands natur. Det finns särskilda skäl att begränsa mårdhundens spridning i områden där den orsakar störst risk för mångfalden, såsom på häckningsskär, i våtmarker

Enligt förordningen är det förbjudet att föra in en invasiv främmande art av till EU och mellan medlemsstater, att transportera den, att släppa ut den på marknaden, att sälja, byta, använda, odla, föda upp eller att hålla den, att tillåta att den reproducerar sig eller släppa ut den i miljön. Att förbuden följs övervakas med hjälp av bl.a. gränskontroller. Medlemsländerna ska också skapa ett övervakningssystem för att kunna fastställa utbredningen av arterna och bekämpningens effekter. Övervakningssystemet kommer även att underlätta allmänhetens möjligheter att rapportera förekomsten av invasiva främmande arter på Åland.

Anmälan om unionsförteckningens arter

För att minimera de samhälleliga kostnader som uppstår till följd av invasiva främmande arter är information om arternas förekomst viktig. Här har allmänheten en betydande roll eftersom myndigheterna oundvikligen kan följa med arternas förekomst hela tiden. En portal för artanmälningar finns tillgänglig via vieraslajit.fi (mestadels på finska, en del information även på svenska).

Internationella överenskommelser

Globalt bedöms invasiva främmande arter tillhöra de mest betydande hoten mot biologisk mångfald. Bekämpning av främmande invasiva arter har uppmärksammats i den internationella konventionen om biologisk mångfald (CBD). Målsättningen enligt konventionen är att invasiva främmande arter och deras spridningsvägar har identifierats och rangordnats samt att särskilt invasiva främmande arter är under kontroll fram till 2020. Även andra internationella överenskommelser som bl.a. Bernkonventionen, Ramsarkonventionen och barlastvattenkonventionen tangerar invasiva främmande arter. Åtgärder runtom i världen och mellan länder krävs för att hantera problemet med invasiva främmande arter. Detta behov ligger i till bl.a. ökad global handel och faktumet att arter inte känner igen nationella gränser.

Andra arter som kan utgöra en risk på Åland

Åland måste i likhet med resten av Europa genomföra åtgärder för att hantera de arter som finns upptagna på unionsförteckningen.

Även om alla främmande arter på Åland inte hotar biologisk mångfald eller ekosystemtjänster så finns det andra arter som innebär en allvarlig risk på Åland, men som inte nödvändigtvis kommer att finnas med på unionslistan. En bedömning av förekomsten av sådana arter och åtgärder mot dem görs av landskapsregeringen.

Exempel på invasiva främmande arter, som finns på Åland eller i närområdena och som lokalt kan leda till motsvarande problem som unionsförteckningens arter, är mink, silverruda, svartmunnad smörbult, spansk skogsnigel (mördarsnigel), blomsterlupin, vresros, sandlupin, hampstånds, hybridslide, parkslide, jätteslide, vattenpest och apelsinbalsamin.

Nyttiga länkar:

Invasive Alien Species in the EU (på engelska)

Vieraslajit.fi - Portalen för främmande arter i Finland (delvis på svenska)

Invasiva främmande arter - Naturvårdsverket (Sverige)

Om gulbukig vattensköldpadda - Naturvårdsverket (Sverige)

Främmande arter – Havs- och vattenmyndigheten (Sverige)

Frågor och svar om hantering av signalkräfta – Havs- och vattenmyndigheten (Sverige)

Invasiva arter (Danmark) 

Faktablad om invasiva främmande arter – NOBANIS, European Network on Invasive Alien Species (på engelska)

Internationella naturvårdsunionens Invasive Species Specialist Group (på engelska)

Great Britain Non-native Species Secretariat (på engelska)

 

Publicerad 9.8.2019
Uppdaterad 9.8.2019