Marin- och kustområdesplanering (Havsplanering)

I enlighet med de nya bestämmelserna i Vattenlagen (1996:61) 5 kap. 24a och 24b §§ och EU-direktivet om havsplanering (2014/89) ska Ålands landskapsregering (ÅLR) ta fram en havsplan. Havsplanen ska omfatta alla kustvatten och marina vatten som hör till landskapet. I planen ska beskrivas den rumsliga och tidsmässiga utbredningen av relevanta befintliga och framtida verksamheter, intressen och användningsområden. Syftet är att främja en hållbar användning, utveckling och tillväxt samt bidra till god vattenkvalitet och god miljöstatus.

Planen ska beredas i samarbete med berörda kommuner och myndigheter i landskapet och relevanta myndigheter utanför landskapet. Alla berörda parter ska involveras i ett tidigt skede av planeringsprocessen för att alla ska ha möjlighet till samråd och att yttra sig antingen skriftligen eller muntligen under planeringsprocessen.

Under 2019 kommer havsplanen att tas fram och utvecklas i samarbete med aktörerna och intressenterna. Samarbetet ska vara aktivt och fungera som en öppen dialog. Denna plan ska genomgå en hörandeprocess, som är minst 60 dagar lång, där alla ska ha rätt att skriftligen framföra synpunkter på förslaget. Från yttrandena och skriftliga kommentarerna kommer planen att revideras inför sommaren 2020 när planen ska genomgå sista öppna höranden och internationella konsulteringen. Efter andra hörandet ska planen revideras samt godkännas av ÅLR och uppdateras minst vart sjätte år.

Havsplaneringsprocessen

I början av planeringsprocessen kommer ÅLR att bjuda in intressenter för att diskutera det nuvarande behovet och användningen av havet som resurs samt diskutera framtida intressen och visioner hos intressenterna. Bl.a. kommunerna, företag samt privata sektorn är viktiga berörda parter för att kunna diskutera havsplanens syfte och behov. Vid dessa diskussioner och möten vill ÅLR informera om processen och strategin för havsplaneringen och diskutera hur planen kan bidra till hållbar utveckling samt hitta synergier eller lösa konflikter mellan olika sektorer. Konflikterna ska identifieras i ett tidigt stadium för att kunna hitta lösningar för framtida utveckling.

Planen tas fram i samarbete med fasta Finland för att få enhetliga gränsöverskridande havsplaner. Dessutom samarbetar Åland med Sverige, som ligger lite före Åland, och fasta Finland i planeringsprocessen, för att utveckla enhetliga planer för norra Östersjön och södra Bottenhavet. Åland är med i ett EU projekt, Pan Baltic Scope, som stöder en internationell gränsöverskridande planeringsprocess i Östersjön. Andra internationella konventioner och samarbeten (såsom HELCOM-VASAB och European MSP-Platform) beaktas inom planeringsprocessen, vilket stärker behovet av internationellt enhetliga planer.

Ålands havsplaneringsprocess kommer att ordnas i samarbete och, så långt det är möjligt, samordnat med fasta Finlands planeringsprocesser för att planerna ska bli enhetliga samt färdiga samtidigt med Finlands planer. Fastlandet tar fram tre havsplaner för finska kust- och havsområden och Åland tar samtidigt fram en havsplan för de områden som tillhör Åland.

Beredningen av planen samordnas med andra planer och program för de åländska vattenområdena, däribland förvaltningsplan och åtgärdsprogram för kustvatten och marina vatten och, så långt som möjligt, kommunala övergripande planer för land- och strandområden.

Beskrivning av processen:

Under hela processen kommer kontakt hållas med intressenterna för att samla in deras synpunkter. Det är då viktigt att lyssna samt kommunicera aktivt och öppet med alla berörda parter. Den informationen som tas fram och samlas in kommer att vara tillgänglig för alla under hela processen.

1) Det första steget i planeringsprocessen är att ta fram en Strategi- och kommunikationsplan för havsplaneringen. I den klargörs planeringsförfarandet och arbetets olika delmoment.

  • Kontakt tas med berörda parter för att diskutera planen

2) Det andra steget är att ta fram en Nulägesrapport för kust- och vattenområdet för att tydliggöra områdets naturliga karakteristik samt nuvarande användning av havet.

3) Det tredje steget i processen är Framtidsscenarier. I dem kan de olika intressenterna beskriva sina visioner och sina önskemål om den framtida utvecklingen.

  • Möten hålls med berörda parter för diskussion om steg 2 samt steg 3
  • Ett hörande genomförs efter att Framtidsscenarierna tagits fram

4) Det fjärde steget utgörs av en Konsekvensbeskrivning. I den ska ingå en beskrivning av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av de olika visionerna och utvecklingsalternativen, inklusive en beskrivning av konflikter mellan olika sektorer och önskemål om användning.

  • En dialog hålls med berörda parter om konsekvensbeskrivningen under hela planeringsfasen

5) Som ett femte steg utarbetas ett Förslag till framtida användning av kust- och havsområden

  • Förslaget till framtida användningen tas fram av ÅLR med aktiv dialog med parterna
  • Ett formellt hörande kommer att ske efter att förslaget för framtida användningen av kust- och havsområden tagits fram

6) Det sjätte steget är att, utgående från inkomna synpunkter och revideringsförslag, ta fram och godkänna ett Slutligt förslag till framtida användning av kust- och havsområden.

7) Det sjunde steget innebär ett Fortgående genomförande av planen som en del av förvaltningen av landskapets kust- och havsområden.

 

Publicerad 5.12.2018
Uppdaterad 5.12.2018