Landskapsregeringen beklagar EU-beslut om fiskekvot för torsk

Landskapsregeringen beklagar EU-ländernas beslut om fiskekvoter i Östersjön för år 2020, där bland annat besluten angående torskfisket drabbar Åland hårt.

Igår, måndag den 14 oktober, fattade rådet för jordbruk och fiske beslut om fiskemöjligheterna i Östersjön för år 2020. Efter långa förhandlingar nåddes kvalificerad majoritet och en kompromiss kunde omfattas för kvoter för de tio kommersiellt viktiga bestånden i Östersjön. Av dessa är torsk, lax, strömming och vassbuk fyra för Åland viktiga fiskarter. Beslutet grundas på kommissionens förslag till fiskemöjligheter från augusti i år. Förslaget antas på rekommendation av Internationella Havsforskningsrådet (ICES), en organisation som samordnar och främjar havsforskning.

Landskapsregeringen stödjer kommissionens ansträngningar att trygga bestånden i Östersjön, särskilt det svaga torskbeståndet, och vi deltar självklart i arbetet för hur det kan göras långsiktigt. Men för landskapsregeringen är det också viktigt att trygga den lokala fiskerinäringen och i förlängningen lokala råvaror till restauranger och handeln, sade vice lantråd Camilla Gunell.

Beslutet om fiskekvoter innebär en minskning av fiskemöjligheter för hela det åländska fisket av de pelagiska arterna strömming och vassbuk. Den redan låga kvoten för lax sänks ytterligare medan riktat torskfiske i östra östersjön helt upphör.

 Landskapsregeringen har ansett att ett totalt förbud av småskaliga torskfisket i norra delen av Östersjön inte är i proportion till de socioekonomiska konsekvenserna för våra åländska fiskare, särskilt då mindre än en procent av de årliga torskfångsterna i Östersjön sker i norra Östersjön. Vi har in i det sista arbetat för särlösning för vårt kustnära fiske med nät. Dessvärre var det inte möjligt och jag är den första att beklaga beslutet, dock ser landskapsregeringen en möjlighet att fortsätta ett visst torskfiske inom ramen för de föreslagna undantaget för forskningsbaserat fisket. Arbetet för att nästa år säkerställa en proportionerlig lösning för våra åländska förhållanden börjar genast, kommenterade vice lantråd Camilla Gunell.

Självstyrelselagen reglerar hur landskapets och Finlands ståndpunkter ska samordnas, och i det fall detta inte är möjligt ska landskapets ståndpunkt delges i EU:s institutioner. Det kan till exempel vara muntligen vid ett ambassadörs- eller ministerrådsmöte eller skriftligen som del av Finlands ståndpunkt. Under andra delen av 2019 har Finland innehaft ordförandeskapet i rådet. Som ordförandeland strävar Finland efter att vara en opartisk medlare som söker kompromisser och har inte framfört några nationella ståndpunkter.

Finlands EU-ordförandeskap är ett verktyg och en plattform för att belysa för Finland viktiga frågor som klimatledarskap, social inkludering och rättsstatsprincipen. Däremot har det visat sig vara en utmaning att efterleva självstyrelselagens regler för hur vi samordnar och framför våra ståndpunkter i EU. Det är av yttersta vikt att Ålands självstyrelselag inte sätts ur spel på grund av Finlands EU-ordförandeskap och denna fråga måste lösas på ett tillfredsställande sätt för framtiden. För sakfrågan om fiskekvoter har samarbetet mellan Åland och Finland varit konstruktivt, avslutar vice lantråd Camilla Gunell.

Kontaktuppgifter

Camilla Gunell, vice lantråd
Telefon +358 18 25373, +358 40 8270718 eller camilla.gunell@regeringen.ax

Jenny Eklund-Melander, byråchef fiskeribyrån
Telefon +358 18 25285 eller jenny.eklund-melander@regeringen.ax

Julia Lindholm, specialsakkunnig i Bryssel
Telefon +32 476 943 529 eller julia.lindholm@formin.fi

 

Publicerad 15.10.2019
Uppdaterad 15.10.2019