Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Nyhetsbrev från Bryssel mars 2021

EU-krönikan

Häromdagen kunde vi läsa i de belgiska tidningarna att landet går in för en ”påsk-paus”. Det är de stigande corona-talen som gör att den belgiska regeringen känner sig tvungen att ännu en gång gå in för tuffare regler. Utegångsförbud och begränsningar av sociala kontakter har vi redan levt med under lång tid och nu stängs bland annat också de flesta affärer igen. Inte roligt på något sätt men så ser det ut.

Ett ljus i tunneln är dock fortfarande vaccinet. Sakta men säkert rullar vaccineringarna på runt om i EU och även om många, undertecknad inkluderad, gärna skulle se att det gick ännu snabbare så finns det i alla fall en väg ut ur corona i sikte. En stor utmaning just nu stavas Astra Zeneca. Företaget har inte kunnat leva upp till de leveranser som de lovat och just nu sitter de i en situation där de lovat bort fler vaccin till olika länder än vad de klarar av att producera. Det här har skapat en ganska svår politisk situation. Många av vaccindoserna produceras helt eller delvis i EU men exporteras ändå till andra länder och därför har röster höjts för att EU ska inför exportförbud på vacciner. På ett sätt kan det såklart kännas rimligt att stoppa exporten av en vara vi verkligen behöver själva men samtidigt så riskerar det att få ganska allvarliga konsekvenser. Om EU stoppar export kan vi räkna med att andra länder kommer svara med liknande medel och mitt i allt befinner vi oss i ett handelskrig, det sista vi behöver i ett ekonomiskt utmanande läge.

Sist och slutligen måste vi nog inse två saker. För att producera så komplexa produkter som vaccin på  ett bra sätt behöver vi samarbeta internationell och ska vi få ett verkligt slut på corona måste hela världen få tillgång till vacciner. Vi sitter alltså alla i samma båt och då vet vi som kan bete oss på sjön att det också är en bra idé om vi också försöker ro åt samma håll.

För övrigt har Julius Karlsson nu börjat sin praktik. Till att börja med jobbar han från Rågetsböle men förhoppningsvis kommer han snart kunna resa ner till Bryssel. Mer om Julius och mycket annat i det här nyhetsbrevet, det första som Julius är redaktör för.

Trevlig läsning och sköt om er!

Anton Nilsson
Landskapsregeringens representant till EU

En porträttbild av Anton Nilsson.

Vårens praktikant

Hej! Mitt namn är Julius Karlsson och jag är 23 år. Fram till och med juni är det jag som är Antons praktikant vid Finlands permanenta representation i EU. Jag är uppvuxen i Finström, Rågetsböle, och har bott på Åland ända tills jag började studera vid Lunds Universitet. Jag har studerat naturvetenskap på Ålands Lyceum. Efter gymnasiet bar det av till Lund för att studera ekonomi och statsvetenskap.

Efter examen var tanken att jag skulle ta ett år uppehåll innan jag fortsatte masterstudierna och mellanåret skulle fyllas av resande och arbete. Tyvärr, anlände corona strax efter att ansökningsperioden för masterstudier gått ut och jag fick finna mig i situationen. Härligt nog fick jag möjligheten att genomföra denna praktik. Inte bara får jag arbeta utan även åka ner till Bryssel!

För tillfället befinner jag mig på Åland och avvaktar coronaläget i Bryssel. Målet är att så fort som möjligt ta sig ner till Bryssel för att få känslan av hur det är att leva och arbeta i Bryssel. Det är såklart väldigt tråkigt att coronaläget begränsar upplevelsen och förhindrar såväl fysiska möten som afterwork med kollegor. Inte desto mindre är det en lärorik erfarenhet att få insyn i EU:s institutioner och arbete. Ifall man vill se det som ”tur i oturen” medför pandemin och det aktiva arbetet mot en grön framtid väldigt många utmaningar som i sin tur medför mycket intressant arbete.

Jag har ett väldigt stort intresse av det ekonomiska kretsloppet och samhällsfrågor. Jag tycker det är väldigt intressant att se hur EU bemöter dagens stora utmaningar som miljö, internationell konkurrens, hälsa och konflikt. Dessa är frågor som måste lösas genom internationellt samarbete för att skapa ett hållbart Europa. På min fritid intresserar jag mig för fotboll, kultur och socialt umgänge.

Trevlig fortsatt läsning och vårhälsningar!

Julius Karlsson

Porträttbild av av Julius Karlsson.

Vaccinationsintyg

Högt upp på agendan i EU är diskussionen om ett gemensamt vaccinationsintyg för covid-19. Den 17e mars presenterade kommissionen sitt förslag på ett ”digitalt grönt intyg”, vilket ska underlätta säker och fri rörlighet under covid-19-pandemin. Det ”digitala gröna intyget” kommer att omfatta tre typer av intyg. För det första ett ”vaccinationsintyg” på att en person är vaccinerad mot covid-19, för det andra ett ”friskintyg” för personer som tillfrisknat från covid-19 och för det tredje ett testintyg för personer som fått ett negativt testresultat för covid-19. Intyget kommer att vara kostnadsfritt och finnas tillgängligt både digitalt och på papper.

De kommer fortsatt vara upp till medlemsländerna att avgöra vilka undantag från restriktionerna intyget har i landet, exempelvis undantag från karantän och covid-19-test. Däremot måste samma undantag gälla för testintyg och friskintyg som för vaccinationsintyg. Det digitala gröna intyget kommer att vara giltigt i alla medlemsländer samt kunna användas av EEA-länderna Island, Norge, Lichtenstein och Schweiz. Det digitala gröna intyget är en tillfällig åtgärd och kommer tas bort när covid-19-pandemin är över. Kommissionen har nu lämnat över förslaget till Europaparlamentet och rådet som ska besluta om förslaget. Målet är att det så snart som möjligt ska godkännas av rådet och Europaparlamentet och att det ska vara klart i slutet av juni och kunna användas i sommar.

Mer information om lagförslaget ”digitalt grönt intyg” på kommissionens webbplats

Dokument som är vaccinsertifikat.
Det finns redan ett internationellt vaccincertifikat men nu utarbetas ett specifikt för COVID-19 som även kommer finnas digitalt

Kommissionär Virginijus Sinkevičius kommer till Åland

I samband med ungdomsorganisationen ReGenerations möte och Åland 100 kommer EU-kommissionären för miljö, hav och fiske till Åland i sommar. Detta är första gången någonsin som en sittande kommissionär kommer till Åland!

ReGeneration 2030 är en rörelse som skapades på Åland och leds av ungdomar och unga vuxna från Norden och Östersjöregionen och de jobbar för en hållbar framtid. Mötet, som hålls i Mariehamn 28-31 augusti 2021, är rörelsens huvudmöte och har hållits tre gånger tidigare på Åland med inbjudna organisationer som Östersjöns parlamentariska konferens, IKEA, FN-programmet, SDSN Youth, Nordiska ministerrådet och andra länder runt Östersjön. Veckan kommer vara en internationell mötesplats för samtal mellan beslutsfattare och ungdomar. Inför årets konferens passade ReGeneration och lantrådet Veronica Thörnroos på att bjuda in kommissionären för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevičius, till Åland – och han accepterade inbjudan. Evenemanget är helt klart värt att sätta in i almanackan!

Kommissionen kan på ett sätt beskrivas som EU:s regering och kommissionärerna som dess ministrar, så de spelar en viktig roll i EU-systemet. Virginijus Sinkevičius är den yngsta kommissionären någonsin och som litauer känner han väl till Östersjöns särskilda förhållanden. Några av hans ansvarsområden i kommissionen inkluderar den gröna given, jord-till-bord-strategin, biodiversitetsstrategin, nollutsläppsmålet, plastfria hav, fiskeripolitiken m.m.

Läs mer om både ReGeneration

Läs mer om Virginijus Sinkevičius

Virginijus Sinkevičius står i en talarstol, halvbild.

“Clean Energy for the EU Island” initiativet

EU:s ”gröna giv” har beskrivits flera gånger tidigare i det här nyhetsbrevet. Den berör många olika områden som energi, transport, industri, miljö, jord- och skogsbruk. Många av dessa områden ligger inom Ålands lagstiftningsbehörighet, så de är naturligtvis väldigt viktigt för oss att följa med arbetet framåt.

Energi är en nyckelfråga i den gröna given. Som en del av EU:s framtidsvision ingår det att ställa om till en hållbar produktion och användning av energi i hela unionen. Öar har specifika utmaningar när det kommer till att göra denna omställning. Bland annat har öar andra resurser och olika geografiska- och topografiska utmaningar. EU-kommissionen vill titta på möjligheterna att hjälpa  öar i unionen att bli innovationsledande när det kommer till energi.

För att just hjälpa öar i EU med denna omställning har man skapat samarbetet ”Clean Energy for the EU Islands initiative”. 2018 skapade kommissionen och Europaparlamentet ett ”sekretariat” som fungerar som arbetsledare och organisatör. Sekretariatet bistår öar med olika typer av teknisk-, administrativ- och kapacitetshjälp. 2021 inledes fas 2 av initiativet där man går från planerande till att börja arbeta konkret med övergångarna, vilket kommer pågå två år framöver. Den 5 mars hölls ett arbetsgrupp möte där man presenterade sekretariatet och deras arbete för de nästkommande två åren. Åland är en aktiv deltagare i initiativet och 2019 var man värd för ett forum som ägde rum på Åland.

Information om sekretariatet

Information om fas 2

Höjdpunkter från fas 1 (pdf)

En gruppbild av många människor utanför självstyrelsegården.
Gruppbild från forumet på Åland 2019

InvestEU

För att uppnå de ambitiösa målen i den gröna given krävs det såklart initiativ och lagstiftning men det kommer också att krävas finansiering för omställningen.

Det finns redan flera initiativ på bordet så som en europeisk klimatlag och ett stödprogram ”mekanismen för rättvis omställning”. Den europeiska klimatlagen kommer se till att det blir en skyldighet för alla medlemsstater att faktiskt genomföra de klimatåtgärder man tidigare talat varmt om. Mekanismen för rättvis omställning ska ge riktat stöd för perioden 2021-2027 till regioner som har extra stora utmaningar i omställningsarbetet och på så sätt underlätta en rättvis återhämtning och omställning i hela EU.

Mekanismen för rättvis omställning vilar på 3 initiativ. Ett av dessa initiativ är InvestEU-programmet som godkändes den 9e mars av Europaparlamentet. InvestEU-programmet är ett långsiktigt investeringsprogram som ska öka både offentliga och privata investeringar. Målet är att pengarna från fonden ska hjälpa till att skapa en hållbar återhämtning från covid-19-pandemin samtidigt som man underlättar grön utveckling och digitalisering.

InvestEU-programmet består av 3 delprogram: ”InvestEU fund”, ”InvestEU Advisory Hub” och ”InvestEU Portal”. ”InvestEU Advisory Hub” är ett program som kommer bistå med teknisk hjälp med utvecklingen av nya projekt i EU. ”InvestEU Portal” är databas som ska hjälpa till att matcha investerare med projekt. ”InvestEU fund” ska samla offentliga och privata investeringar genom investeringsgaranti från EU. Denna investeringsgaranti, på 26,2 miljarder euro, ska underlätta för både privata och offentliga projekt att hitta investerare i ett annars utmanande ekonomiskt läge. Målet är att programmet ska samla över 372 miljarder euro i investeringar. Finansieringen är marknadsbaserad, vilket innebär att ingen särskild summa öronmärks till de olika medlemsstaterna.

Mer information om InvestEU på kommissionens webbplats

Europeisk klimatlag, EUR-Lex

Stödprogram ”mekanismen för rättvis omställning”

Internationella kvinnodagen

Den internationella kvinnodagen äger varje år rum 8 mars och uppmärksammades på flera håll i EU. I  år uppmärksammades den i Bryssel bland annat genom att belysa kvinnors roll under covid-19-pandemin.

Europaparlamentet höll under dagen ett särskilt plenum med ett tal från parlamentets talman, David Sassoli. Sassoli talade bland annat om fortsatt arbete för kvinnors rätt till arbete, trygghet och självständighet. Sassolis tal följdes av ett inspelat tal från Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern. Ardern underströk att covid-19-pandemin förvärrat strukturella ojämlikheter mellan kvinnor och män. Vidare visades ett förinspelat videomeddelande från Kamala Harris, USA:s första kvinnliga vice-president Harris fokuserade på de utmaningar som kvinnor står inför under covid-19-pandemin. Ceremonin avslutades med ett anförande från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Se på ceremonin på EU-parlamentets webbplats

Europaparlamentet beslöt även att döpa om två av sina byggnader efter två betydande kvinnor. Byggnaden på ”Rue Montoyer 63” döps om efter Clara Campoamor. Campoamor var en spansk jurist och politiker som aktivt arbetade för kvinnors rättigheter och bidrog exempelvis till att kvinnors rösträtt förankrades i spanska konstitutionen 1931. Byggnaden på ”Rue Wiertz 30-50” döps om efter Sophie Scholl. Scholl var en tysk student och anti-nazistisk aktivist. Scholl var bland annat medlem i den pacifistiska fredsgruppen ”White Rose group”.

Kontakt

anton.nilsson@formin.fi

julius.karlsson@formin.fi

Publicerad 26.3.2021 kl. 15:36
Uppdaterad 26.3.2021 kl. 15:38