Investeringsbidrag gjorde att växthusföretagare kunde investera i teknik för hållbar produktion
Mikael Lundell har fått investeringsbidrag för växthus, bevattningsteknik och potatislinje på Simskäla, Vårdö.
Så här svarar han på våra frågor:
Berätta om den nya tekniken i växthuset.
Vi har utvecklat en egen bevattningsramp. Tekniken är en kombination av erfarenheter från 1995, från svenska, finska och amerikanska maskintekniker. Rampen är konstruerad och monterad av min bror Magnus Lundell. Magnus har även utvecklat programvaran som är mycket användarvänlig. Med några knapptryckningar slår jag in hastighet och hur långt bevattningsrampen rör sig framåt. Rampen kan vattna vid bestämda tider och med önskad mängd vatten. Det finns separata rör för biologisk bekämpning eller kemisk bekämpning. Rampen gör även planteringshål i odlingsjorden. Rampen möjliggör att växterna som ska planteras eller skördas kan transporteras, så att de anställda inte behöver bära dem. På så sätt undviker personalen att få belastningsskador.
Växthusen värms huvudsakligen upp med hjälp av värmepumpar som får sin värme från en ca. 20 km lång slang som ligger på havsbotten ca. 500 meter från växthusen. Slangen är förankrad på havsbotten med hjälp av betongtyngder. Inne i växthusen finns värmeslingor nergrävda i marken för uppvärmning av odlingsbäddarna.
Har den nya uppvärmnings- och bevattningstekniken gjort att produktionen ökat?
Ja, produktionen har ökat med 30 %.
Har den nya tekniken underlättat arbetet på gården?
Ja, vid plantering och skörd ligger plantorna på rampen framför de anställda. Rampen stansar hål i marken för plantorna. De anställda behöver inte bära lådorna med plantor när de ska plantera grönsaksplantorna manuellt i hålen.
Vilka följder har det blivit?
Bättre bevattning och bekämpning ger bättre skörd. Dessutom minskar belastningen för personalen tack vare avlastningen från de interna transporterna med rampen.
Hur stor areal växthus har ni?
Arealen har stigit från 8466 m2 till 12210 m2.
Vad odlar ni i växthusen?
Nypotatissorterna Siikli och Annabelle, kinakål, vårlök och selleri. Det blir 3-4 skördar varje år i växthusen.
Har ni frilandsodling också?
Ja, i princip odlar vi samma produkter på friland.
Odlar ni bär?
Nej, inte för tillfället.
Säljer ni era produkter på Åland?
Produkterna säljs till Ålands Trädgårdshall och vidare till butiker på Åland. Ca. 98 % av alla produkterna skickas vidare till Finland.
Var på Åland kan man köpa era produkter?
I de flesta större matbutiker.
Har ni kunnat anställa flera personer efter investeringen?
Ja vi har ökat personalen med 2-3 helårsanställda. Jag har 7 helårsanställda och 4-5 säsongsanställda. I och med växthusen är odlingen igång året runt. Det har varit lättare att ha färre grödor för att bibehålla lönsamheten och få ett jämnt arbetsflöde över året för de anställda.
Har ni solenergi?
Växthusen är i sig själva solfångare. Det finns inte solpaneler, men jag drömmer om ett eget vindkraftverk.
Använder ni LED-lampor?
Just nu används HPS lågenergilampor, men på sikt ska de bytas ut till LED-lampor.
Var packas produkterna?
Produkterna packas med en egen packmaskin på gården och transporteras till Ålands Trädgårdshall för vidare distribution.
Hur stor procent av investeringarna har ni fått från EU och landskapsregeringen?
30 % tillsammans .
Hur viktigt har EU-bidraget varit?
Bidraget har varit helt avgörande för att kunna investera i mer hållbara och bättre konstruktioner. Utan bidraget skulle vi sannolikt ha haft sämre kvalitet på växthusen, vilket tyvärr var fallet innan. Då rasade några växthus in när det kom mycket snö på taken.
Skulle du ha satsat på dessa investeringar om EU-bidraget inte funnits?
Den svensktillverkade potatislinjen skulle knappast ha kunnat införskaffats utan EU-bidraget. Maskinen är, såvitt jag kan bedöma, den bästa på marknaden. Gummifingrar på rullar skiljer potatis från jord. Uppskattningsvis sparar maskinlinjen ca 50 % av det manuella arbetet vid potatisskörden.
Hur är det att bo på Simskäla?
Det är lugnt och skönt att bo på Simskäla. Klimatet är jämnare pga. närheten till havet. Havet är också en värmekälla till växthusen. Det räcker med att åka till Mariehamn en gång i veckan.
Berätta om framtiden och vad du tror om utvecklingen av marknaden.
Det finns ett ökat intresse för närodlat och hållbart producerade produkter. Vi ser att marknaden för de produkter vi nu odlar kontinuerligt ökar.
Hur är produktionsförutsättningarna på Simskäla?
Jag vill ha bra kvalitet på mina produkter, hållbara investeringar och bättre konstruktioner. Jag önskar att få 100 % förnybar energi genom vindkraftverk om några år. Elpriserna är ganska lika i Finland och på Åland, men de fasta avgifterna är 50 % högre på Åland, vilket är negativt.
Har du några nya produkter på gång?
För tillfället koncentrerar vi oss på det vi redan odlar dvs. nypotatis, vårlök, rädisa, bladselleri. Kanske en del kinakål.
Fakta om stöd för investeringar till lantbruksproduktion och livsmedelsförädling
Programmets målsättning är att bidra till en hållbar ekonomisk och smart utveckling samt fokusera på produktivitet och hållbarhet. Programmet ska även ge lönsamma och livskraftiga lantbruksföretag, ett aktivt lantbruk och en attraktiv landsbygd. Programmets främsta prioritet är att säkerställa en tillräcklig primärproduktion och på så sätt se till att det finns livsmedel för konsumenterna och råvaror för Ålands livsmedelsindustri.
Det här är den första intervjun i en serie intervjuer med företagare som tack vare att de fått EU-bidrag kunnat utveckla sin verksamhet.